Personer med kommunikationsstörningar har svårt att utbyta information med andra, enligt Council for Exceptional Children. Störningarna kan gälla talet, hörseln, läsningen eller skrivandet. De kan ha flera olika orsaker, exempelvis genetiskt betingade skillnader i hjärnans struktur, oral-motoriska svårigheter, skador till följd av stroke eller annan hjärnskada, eller en inlärningssvårighet. Inlärningssvårigheter och kommunikationsstörningar hänger ofta nära samman.
Uppmärksamhetsdeficithyperaktivitetsstörning (ADHD) är en vanlig störning som debuterar i barndomen och som kan bestå hela vägen upp i vuxen ålder, enligt National Institute of Mental Health (NIMH). Personer med ADHD har svårt att behålla fokus, koncentrera sig och styra sitt beteende, och de kan dessutom vara hyperaktiva. Även om sådana beteenden förekommer hos många barn är de betydligt mer uttalade hos personer med ADHD.
ADHD kan ge upphov till kommunikationsproblem i både tal, skrift och läsning. Koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet kan göra det svårt att föra samtal samt att slutföra läsnings- och skrivuppgifter.
Dyslexi är den vanligaste inlärningssvårigheten hos barn, enligt Mayo Clinic. En person med dyslexi kan ha helt normal syn och normal begåvning, men hjärnan har svårt att omvandla skriftliga intryck från ögonen till meningsfullt språk. Orsaken tycks vara en genetisk funktionsavvikelse i de delar av hjärnan som styr språket.
Dyslexin påverkar framför allt kommunikationen genom läsning och skrivning. Utan rätt stöd och behandling kan den leda till lågt självförtroende och beteendeproblem.
Dysgrafi kan orsaka kommunikationsstörningar som rör skrivandet, till exempel problem med stavning, handstil och att få ner sina tankar på papper, enligt Learning Disabilities Online. En person med dysgrafi har ofta en spänd och klumpig pennfattning samt en handstil som är oläslig, liten och trång. Personen blir snabbt trött när hen skriver, kan säga orden högt medan hen skriver och har ofta en stor skillnad mellan sin skriv- och sin talförmåga.
Auditiv bearbetningsstörning (APD) är mindre vanlig och drabbar ungefär 5 procent av alla barn, enligt KidsHealth. Personer med APD har svårt att uppfatta och tolka ljud, särskilt tal och de subtila skillnaderna mellan ord när det finns bakgrundsbuller. Eftersom personen har en normal hörsel antas det att en del av hjärnan har svårt att bearbeta det tal som öronen tar emot.
Utan behandling kan APD leda till kommunikationsstörningar, exempelvis försenad språkutveckling.
Personer med expressiv språkstörning har en sämre förmåga än normalt när det gäller ordförråd, att bygga komplexa meningar och att minnas ord, enligt National Institutes of Health (NIH). Detta orsakar kommunikationsstörningar i talet. Samtidigt kan personen ha inga som helst problem med att förstå andras tal eller med läsning.
Personer med receptiv språkstörning har svårt att förstå tal, och de har ofta även en expressiv språkstörning. Den som har båda formerna har vad som kallas blandad receptiv-expressiv språkstörning.
Expressiva, receptiva och blandade receptiv-expressiva språkstörningar kan bero på hjärnskador, undernäring eller genetiska faktorer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online