Självförtroende är en av de viktigaste attityder en människa kan besitta. Det handlar om en positiv tro på att man har kontroll över sitt eget liv – förmågan att ta tillvara på möjligheter, att inte behöva andras godkännande för att känna sig trygg, samt att erkänna sin egen kapacitet att nå sina mål. Ett realistiskt och positivt syn på sina egna förmågor kan vara energigivande, inspirerande och motiverande.
Men självförtroendet formas inte i ett vakuum. Det byggs upp – eller bryts ner – under hela livet, från barndomen till vuxen ålder. Här går vi igenom de viktigaste faktorerna som påverkar hur starkt ditt självförtroende blir.
Känslomässig näringsgivande omsorg påverkar barn på djupet, eftersom det är här som självförtroendet börjar ta form. Barn som trots sina brister och misstag får uppmuntran, kärlek och acceptans från vuxna lär sig att acceptera sig själva.
Samtidigt bör föräldrar inte skydda sina barn från alla misslyckanden. Motgångar kan faktiskt bygga upp självförtroende, motståndskraft, trygghet, känslan av kompetens och självständighet hos ett barn. Tyvärr får negativt beteende alltför ofta mer uppmärksamhet än positivt beteende. Barn som utsätts för övergrepp, överdrivna krav eller konstant kritik från vuxna riskerar att utveckla en övertygelse om att de är mindervärdiga, oförmögna eller otillräckliga – tankar som kan följa dem långt in i vuxenlivet.
Tonårsåren kan vara fyllda av ångest, självtvivel, avundsjuka och pinsamheter. Det där söta lilla barnet som alla tyckte om kan plötsligt ha blivit en förvirrad ung människa som hanterar finnar, kroppsförändringar, grupptryck och stormiga hormoner.
En självsäker tonåring är medveten om sin egen intelligens, lär sig av misstag, fokuserar på sina styrkor istället för svagheter och har tillräckligt hög självkänsla för att kunna gå bort från oetiska personer eller situationer. Starka familjerelationer präglade av uppmuntran och stöd är också avgörande för tonåringar – även om de sällan vill erkänna det.
Vuxna som saknar självförtroende fokuserar ofta för mycket på orealistiska förväntningar eller andras måttstockar, särskilt föräldrars, vänners och samhällets. Självmordsbenägna... snarare självsaboterande tankar och antaganden kan fullständigt utplåna potentialen för lugn och säkerhet. Som kontrast är självsäkra individer positiva, optimistiska och tror på sig själva och sina förmågor. Självförtroende skapar en stabil grund för att kunna ha positiva känslor inför sig själv.
Brist på självförtroende kan leda till negativitet och självdestruktiva beteenden, som ångest, rädsla, brottslighet samt missbruk av droger eller alkohol. Människor med låg självkänsla kan också uppvisa förhöjda stressnivåer. Denna osäkerhet kan lindras genom egen drivkraft, hårt arbete och stöd från familj och vänner.
För mycket självförtroende kan dock också vara problematiskt – det kan leda till att en person tar för stora risker, beter sig orealistiskt och driver sig själv bortom sina faktiska förmågor. Med för lite självförtroende finns å andra sidan risken att personen inte vågar ta några risker alls, agerar som en pessimist och nöjer sig med status quo.
Självförtroende är inte en allomfattande egenskap. En person kan utmärka sig inom idrott, vara framgångsrik yrkesmässigt och ha gedigna kunskaper inom IT – men samtidigt ha svårt med nära relationer eller hemmets underhåll. Det är helt möjligt att sakna självförtroende inom vissa områden av livet och ändå lita på sina förmågor och acceptera sig själv. Självförtroende innebär alltså inte tro på eller förväntningar om perfektion.
En individ kan förmedla en bild av självförtroende till omvärlden på flera sätt. Det kan handla om att vara medveten om sitt yttre, ha en god hållning och att erkänna andras insatser och prestationer. Genom att göra ett positivt intryck på andra kan en person indirekt också framhäva det bästa i sig själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online