Kroniskt trötthetsimmunbristsyndrom (CFIDS) kännetecknas av extrem trötthet och utmattning som inte lindras av vila. Personer med tillståndet kan ha svårt att koncentrera sig och komma ihåg detaljer. I vissa fall åtföljs besvären av influensaliknande symtom samt ett behov av lång återhämtning efter varje form av fysisk eller mental ansträngning.
CFIDS kan variera från mildt till allvarligt allvarligt och störa förmågan att arbeta, ägna sig åt hobbyer och delta i familjelivet. Enligt Chronic Fatigue Immune Deficiency Syndrome Association är tillståndet vanligare än multipel skleros, lungcancer eller hiv/aids. Eftersom det saknas definitiva laboratorietester kan patienter gå i flera år utan att få en diagnos. Orsaken till CFIDS är fortfarande okänd, men flera teorier pekar på olika faktorer som kan ligga bakom tillståndet.
Amerikanska smittskyddsmyndigheten (CDC) definierar CFIDS som en oförklarlig, svår kronisk trötthet som varat i mer än sex månader. Dessutom måste minst fyra av följande symtom vara närvarande:
Tidigare ansågs CFIDS orsakas av en virusinfektion, närmare bestämt Epstein-Barr-viruset (EBV), som ger körtelfeber. Den teorin har dock aldrig kunnat bevisas. Andra virus, bakterier eller gifter kan dock spela en roll i sjukdomens utveckling. Ross River-virus och bakterien Coxiella burnetti studeras för närvarande som möjliga bidragande faktorer. Patienter kan insjukna i CFIDS mellan sex månader och ett år efter att ha haft dessa infektioner.
Vissa forskare föreslår ett samband mellan brister i immunsystemet och utvecklingen av CFIDS. Även om ingen direkt vävnadsskada kan påvisas kan tillståndet likna andra autoimmuna sjukdomar, där kroppen inte känner igen sina egna celler och börjar angripa frisk vävnad. Vissa studier tyder på att patienter med CFIDS har färre så kallade naturliga mördarceller, även om andra studier inte kunnat påvisa någon skillnad. Det har även föreslagits att personer med CFIDS oftare har en historia av allergier, vilket i sin tur kan spela en roll.
Flera studier har upptäckt vissa avvikelser i hjärnan hos patienter med CFIDS. Dessa avvikelser verkar förekomma både i hjärnans vita substans och grå substans. Områden i den vita substansen visade nedsatt blodgenomströmning (perfusion), medan den grå substansen uppvisade en minskad volym. Forskare menar att detta kan förklara de kognitiva svårigheter och minnesproblem som många patienter upplever.
Även genetiken kan ha betydelse. Forskning från CFIDS Association visade att cirka 15 procent av alla med CFIDS har minst en familjemedlem som också lider av tillståndet. Studier har dessutom visat att CFIDS-patienter har högre nivåer av gener som kodar enzymer och reglerar binjurefunktion. Dessa förhöjda nivåer kan göra en person mer benägen att utveckla sjukdomen. Vissa forskare tror dessutom att miljöfaktorer, exempelvis exponering för vissa kemikalier, gifter eller infektionsämnen, kan bidra till sjukdomens uppkomst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online