Kvävning, eller asfyxi, är den kritiska avbrottet av syreleverans till vävnader. Den uppstår genom flera distinkta mekanismer, var och en som utlöser en förutsägbar fysiologisk kaskad som kräver omedelbart erkännande och handling.
Huvudmekanismer för asfyxi
- Luftvägsobstruktion: Kvävning av främmande kropp, laryngospasm eller angioödem blockerar fysiskt luftflöde.
- Mekanisk kompression: Strangulering, kvävning eller positionell asfyxi begränsar bröstkorgsexpansion eller komprimerar luftstrupen.
- Miljömässig syrebrist: Inneslutna rum, hög höjd eller drunkning (alveolär vätskeförskjutning) minskar tillgänglig syre.
- Kemiska asfyxiantia: Kolmonoxid (blockerar hemoglobin O₂-bindning), cyanid (hämmar cytochromoxidas) och svavelväte stör cellulär syreutnyttjande.
Fysiologisk sekvens
- Hypoxemi och hyperkapni leder till respiratorisk acidos.
- Sympatisk svall orsakar initial takykardi och hypertoni, följt av sen bradykardi och hypotoni när hypoxin fördjupas.
- Cerebral hypoksi medför medvetslöshet inom 10–15 sekunder; krampanfall kan inträffa vid 30–60 sekunder.
- Irreversibel neuronär skada börjar vid 4–6 minuter, med storhjärnan som mest sårbar.
Omedelbar akut åtgärd
- Ring 112 (Sverige) omedelbart.
- För medvetna kvävningsoffer (vuxen/barn >1 år): Utför Heimlich-manövren (buktryck).
- Om medvetslös utan normal andning: Börja HLR – 30 bröstkompressioner följt av 2 insuflationer.
- Synlig obstruktion: Ta bort den om tydligt synlig; utför inte blinda fingravrensningar.
Efteråterupplivningsvård
Överlevande kräver intensiv övervakning för hypoxisk-ischemisk encefalopati, neurogent lungödem och rabdomyolys. Tidig riktad temperaturhantering och stödjande vård förbättrar neurologiska utfall.
