Reumatoid artrit (RA) är en systemisk sjukdom som påverkar kroppens ledhinnevävnader. Cirka en procent av världens befolkning lider av RA, och kvinnor drabbas tre gånger oftare än män. Typiska symtom är stelhet, smärta och svullnad i lederna. I sällsynta fall kan personer med RA även utveckla sekundära tillstånd.
RA kan faktiskt orsaka låga lymfocytnivåer. Lymfocyter, ibland kallade kroppens "försvarsceller", attackerar infektionsframkallande mikroorganismer. Lymfocytopeni, den medicinska termen för tillståndet som uppstår vid ett lågt antal vita blodkroppar, kan vara en komplikation av RA. Detta ovanliga tillstånd kallas Feltys syndrom och drabbar mindre än 1 procent av alla som diagnostiserats med RA. Patienter som utvecklar Feltys syndrom är mer mottagliga för infektioner på grund av minskad produktion av leukocyter, som spelar en avgörande roll i kroppens kamp mot infektioner. Ett lågt antal vita blodkroppar kan dock också orsakas av vissa läkemedel som förskrivs för att lindra RA-symtom.
Lymfocyter är vita blodkroppar vars främsta uppgift är att bekämpa infektioner. Det finns tre huvudkategorier: B-celler, T-celler och NK-celler. T-celler, uppkallade efter thymus (brässen) där de mognar, attackerar skadliga mikroorganismer direkt. B-celler, som fått sitt namn eftersom de bildas i benmärgen, verkar genom att utsöndra antikroppar i kroppsvätskor. NK-celler, eller naturliga mördarceller, förstör även onormala celler som virusinfekterade celler och cancer celler. Lymfocyter är en livsviktig del av immunförsvaret, och medicinsk behandling kan bli nödvändig om antalet cirkulerande lymfocyter i blodet blir för lågt.
Feltys syndrom, en ovanlig komplikation av RA, diagnostiseras utifrån tre kriterier: reumatoid artrit, en förstorad mjälte och ett lågt antal vita blodkroppar. Även om den exakta orsaken inte är helt klarlagd har forskare föreslagit att ett onormalt stort antal vita blodkroppar lagras i mjälten hos patienter med syndromet, där de inte kan utföra sin funktion. Lymfocytopeni innebär en betydligt förhöjd risk för infektioner. Alla patienter med Feltys syndrom behöver inte behandlas, men de som gör det kan få granulocytstimulerande faktor (GSF), ett läkemedel som ökar mängden vita blodkroppar i cirkulationen.
Även om spontan lymfocytopeni hos personer med RA är ovanligt, kan läkemedelsbehandling ibland ligga bakom ett lågt antal vita blodkroppar. Metotrexat, en antimetabolit som ofta förskrivs mot RA-symtom, hämmar produktionen av folsyra som behövs för nybildning av celler och kan därför leda till ett lågt antal vita blodkroppar. Patienter som behandlas med metotrexat kontrolleras därför regelbundet med blodprov, eftersom befintliga behandlingar kan korrigera denna immunologiska obalans.
En relativt ny behandlingsmetod mot RA har utvecklats av professor Jonathan C. Edwards, forskare vid University College London. Metoden, känd som B-cellsdepletionsterapi, går ut på att ta bort B-celler – vita blodkroppar som kan bilda onormala antikroppar och därmed orsaka RA-symtom. Enligt Edwards triggar borttagandet av B-celler bildningen av nya, friska celler som producerar normala antikroppar. Immunsystemet får på så sätt "glömma" att det har RA, vilket bryter den onormala antikroppscykel som ligger bakom sjukdomens symtom. Behandlingen kombinerar läkemedlen rituximab, prednisolon och cyklofosfamid, som ges intravenöst. Resultaten av terapin har hittills varit lovande.
Onormalt låga lymfocytnivåer, alltså lymfocytopeni, kan ge upphov till en rad olika symtom. En mild lymfocytopeni ger ofta inga symtom alls och upptäcks vanligtvis först i samband med en rutinmässig blodstatus (fullständig blodbild). En kraftig minskning av lymfocyterna kan däremot leda till återkommande eller ihållande infektioner orsakade av svampar, bakterier och virus. Om du tillhör riskgruppen och upplever symtom på virus- eller bakterieinfektion som kvarstår onormalt länge bör du kontakta din läkare – effektiva behandlingar finns tillgängliga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online