Metotrexat har använts för att behandla personer med reumatoid artrit sedan 1970-talet och räknas fortfarande som ett av de mest effektiva läkemedlen mot sjukdomen. Trots sin dokumenterade effekt tvekar vissa patienter att påbörja behandling, eftersom läkemedlet i ovanliga fall kan ge allvarliga, till och med livshotande biverkningar. Här går vi igenom hur behandlingen fungerar, vilka former den finns i och vad du bör tänka på.
Metotrexat kan tas antingen som tabletter eller genom injektion. Tabletterna tas vanligtvis en gång i veckan i rekommenderad dos. Vissa patienter med reumatoid artrit kan behöva upp till 10 tabletter per vecka, men de flesta börjar med en lägre dos som sedan justeras. Injektioner ges också en gång i veckan och kan administreras på läkarmottagning eller, om man känner sig bekväm med det, ges själv hemma efter instruktion från vården.
Reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom. Hos en person med sjukdomen misstolkar immunförsvaret vävnaden i ledernas innerslemhinnor och angriper cellerna där. Detta leder till smärtsam inflammation och kan, om det inte behandlas, i förlängningen orsaka fullständig förstörelse av ledhinnan. Metotrexat verkar genom att dämpa immunförsvaret och därmed hindra det från att attackera ledhinnorna.
Det kan ta flera månader innan metotrexat ger full effekt, även om de flesta med reumatoid artrit märker förbättring inom en till två månader. Metotrexat betraktas som ett läkemedel för långtidsbehandling. Dosen kan justeras över tid, men en person som behandlas framgångsrikt med metotrexat kommer sannolikt att fortsätta använda läkemedlet under resten av livet.
Metotrexat har flera biverkningar, varav några kan vara allvarliga. Din läkare följer därför upp dig noggrant med avseende på lever-, blod- och hudpåverkan under hela behandlingen. Eftersom dessa biverkningar i värsta fall kan leda till farliga tillstånd är det viktigt att aldrig skippa de regelbundna kontroller som görs. De flesta som tar metotrexat upplever viss magbesvär i samband med veckodoseringen. Andra vanliga biverkningar är diarré, andnöd och håravfall.
Det finns alternativ till metotrexat. Läkemedlet klassificeras som en så kallad DMARD (disease-modifying anti-rheumatic drug), det vill säga en sjukdomsmodifierande antireumatisk medicin. Andra DMARD-läkemedel inkluderar hydroxyklorokin, cyklofosfamid och minocyklin. Vilken behandling som passar bäst avgörs alltid tillsammans med din läkare utifrån din specifika situation.
Metotrexat kan skada ett ofött barn. Kvinnor som planerar att bli gravida – liksom deras partners – bör därför inte använda läkemedlet. Diskutera alltid familjeplanering med din läkare innan behandling påbörjas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online