
Artros och reumatoid artrit (RA) är två av de vanligaste formerna av ledsjukdomar – tillstånd som orsakar inflammation, smärta och stelhet i kroppens leder. Trots att båda kan ge liknande besvär skiljer de sig åt på ett grundläggande sätt: artros är en degenerativ sjukdom som förvärras gradvis över tid, medan RA är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper frisk vävnad.
Symtomen vid artros och RA kan likna varandra, men det finns några viktiga skillnader. Artros ger typiskt smärta, stelhet och svullnad i lederna som ofta är värst efter vila men lindras under dagens lopp när lederna kommer igång. De drabbade lederna kan också kännas varma vid beröring och se röda eller svullna ut. Artros drabbar oftast viktbelastade leder som knän, höfter och ryggrad, liksom fingrarnas leder.
RA orsakar däremot oftast symmetriska besvär – det vill säga smärta, stelhet och svullnad i motsvarande leder på båda sidor av kroppen, till exempel i båda händerna. Morgonstelheten vid RA är ofta långvarig och kan bestå i mer än en timme, och symtomen kvarstår gärna under hela dagen. RA kan dessutom ge allmänna symtom som trötthet, viktnedgång och nedsatt aptit, vilket sällan ses vid enbart artros.
Artros beror på en successiv nedbrytning av brosket – den vävnad som fungerar som stötdämpare mellan benändarna i lederna. Nedbrytningen kan ha flera orsaker, bland annat hög ålder, övervikt, tidigare ledskador och ärftliga faktorer. Därför kallas sjukdomen ibland för slitageartros.
RA orsakas istället av att immunförsvaret felaktigt angriper den friska vävnaden i ledernas insida, vilket leder till en kronisk inflammation som kan skada brosk och ben. Den exakta orsaken till RA är fortfarande okänd, men flera riskfaktorer har identifierats, däribland genetik, miljöfaktorer som rökning samt hormonella faktorer. RA drabbar dessutom kvinnor betydligt oftare än män.
Artros behandlas med olika typer av läkemedel, exempelvis receptfria smärtstillande medel, antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) och i vissa fall kortisoninjektioner direkt i leden. Fysioterapi och regelbunden träning spelar en central roll för att lindra smärta, förbättra rörligheten och stärka muskulaturen runt lederna. Vid svår artros kan en ledprotesoperation bli aktuell.
Vid RA används en kombination av antiinflammatoriska läkemedel, sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARD-preparat) och biologiska läkemedel. Tidig diagnos och behandling är särskilt viktig vid RA, eftersom det kan bromsa sjukdomsförloppet och förebygga permanenta ledskador. Även här är fysioterapi och anpassad träning en viktig del av behandlingen.
Det finns ingen garanterad metod för att förebygga artros, men du kan minska din risk genom att hålla en hälsosam vikt, motionera regelbundet och undvika ledskador. Styrketräning som stärker musklerna kring lederna kan dessutom avlasta brosket och skydda lederna över tid.
RA går inte att förebygga helt, men sjukdomen kan hanteras effektivt genom rätt medicinering, fysioterapi, regelbunden träning och en hälsosam kost. Att sluta röka är också viktigt – rökning ökar både risken att utveckla RA och risken för sämre behandlingsresultat.
Kort sagt handlar skillnaden om mekanismen bakom sjukdomen: artros är ett slitéproblem i ledens brosk, medan RA är en autoimmun inflammation som kan drabba hela kroppen. Båda tillstånden kräver dock tidig uppmärksamhet – kontakta din vårdcentral om du har långvarig ledsmärta, stelhet eller svullnad, så att du får rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online