Lupus är en autoimmun sjukdom som enligt The Lupus Foundation of America drabbar över 1,5 miljoner människor i USA. Över 90 procent av alla som insjuknar är kvinnor, och sjukdomen debuterar oftast under den fertila åldern. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att kunna kontrollera sjukdomen och lindra symtomen.
Lupus uppstår när immunförsvaret börjar bilda antikroppar som angriper kroppens egna vävnader i stället för att skydda organismen mot virus och bakterier. Sjukdomen kan vara svår att skilja från andra tillstånd, eftersom symtomen ofta liknar dem vid reumatoid artrit eller multipel skleros. Det finns heller inget enskilt test som med säkerhet kan bekräfta lupus – diagnosen ställs därför utifrån en kombination av läkarundersökning, symtombild och sjukdomshistoria.
Symtomen på lupus varierar från person till person men kan bland annat innefatta:
Efter en noggrann undersökning och genomgång av din sjukdomshistoria kan läkaren beställa flera olika blodprover. Resultaten ger viktig information om njurfunktion, leverenzymer, blodvärden och eventuella inflammationstecken i kroppen. Även ett urinprov tas rutinmässigt.
I vissa fall tas dessutom ett vävnadsprov från hud eller njure för mikroskopisk undersökning (biopsi). Läkaren kan även testa för antikardiolipinantikroppar – påvisas dessa ökar risken för blodproppar och missfall. Eftersom lupus är så svårt att diagnostisera är det inte ovanligt att det tar flera år innan patienten får en slutgiltig diagnos.
NSAID-preparat (antiinflammatoriska läkemedel) används mot feber, led- och bröstsmärta samt för att minska svullnad. Fungerar receptfria styrkor inte kan läkaren skriva ut starkare preparat. Som alternativ kan COX-2-hämmare, exempelvis Celebrex, förskrivas – dessa har samma effekt men färre mag-tarmbiverkningar.
Antimalariamediciner, ursprungligen utvecklade mot malaria, kan också ingå i behandlingen. De antas verka genom att dämpa immunförsvarets aktivitet.
Kortisonpreparat (kortikosteroider) används när andra läkemedel inte räcker till. De verkar snabbt inflammationsdämpande, men eftersom de är kraftfulla ges alltid lägsta möjliga dos. Langvarig användning kan leda till benskörhet, högt blodtryck, infektioner, ökad hårväxt och grå starr.
Vid svåra former kan metotrexat prövas, och patienter där centrala nervsystemet eller njurarna är påverkade kan ha nytta av immunsuppressiva läkemedel. Dessa hämmar bildningen av vissa immunceller och kan minska frekvensen av sjukdomsskov.
Ett skov innebär att symtomen återkommer efter en period av vila. Hos vissa kan redan solexponering utlösa ett skov, men även förkylningar, infektioner och stress är vanliga utlösande faktorer. Varningstecken på ett förestående skov kan vara trötthet, smärta, utslag, feber, huvudvärk, magbesvär och yrsel.
Börjar du känna igen dig i dessa tecken är det viktigt att söka vård snabbt. En tidig behandling, kombinerad med gott om vila, kan förkorta skovets längd och lindra dess svårighetsgrad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online