I varje ögonblick innehåller den mänskliga kroppen fler bakterieceller än egna celler – faktiskt många gånger fler. Utan de miljontals bakterier som lever på huden samt i näsan, munnen och resten av matsmältningskanalen skulle kroppen helt enkelt inte kunna fungera. Enligt University of North Carolina innehåller varje mun minst 25 olika bakteriearter, och en enda droppe saliv kan rymma upp till 40 miljoner bakterieceller.
Naturligt förekommande bakterier har idag blivit en stor hälsobransch, med allt från kosttillskott i pulverform till drycker och mejeriprodukter. Probiotiska produkter innehåller laktobaciller och bifidobakterier – bakterier som naturligt finns i tarmarna. Tarmbakterierna hjälper oss att smälta maten och skyddar samtidigt mot sjukdomar och virus genom att hindra skadliga bakterier från att etablera sig. En obalans i tarmfloran kan däremot orsaka besvär som diarré och magont.
Nyttiga bakterier renar gifter från blodet och bidrar till ett starkt och friskt immunförsvar. De producerar även vitaminer som är avgörande för vår överlevnad och vårt välbefinnande. Enligt Better Health Research visar tester att bakterier som Bacillus subtilis hjälper immuncellerna att föröka sig och bilda små antikroppar som bekämpar virus och skadliga mikroorganismer. Forskare hoppas att studierna på sikt ska leda till nya behandlingsmetoder där bakterier används aktivt mot sjukdom.
Många sorter av ost, korv och surkål får sin karaktär tack vare fermenterande bakterier. Även kakao- och kaffebönor behöver bakterier för att utveckla sin eftertraktade smak. Jäst, en nyttig mikroorganism, används i bakverk, yoghurt och andra fermenterade mjölkprodukter och bidrar till längre hållbarhet samt bättre tålighet hos laktosintoleranta. Vid osttillverkning används mjölksyrebakterier, vilka är det som ger osten dess konsistens och textur.
Människor är beroende av växter för att överleva, och bakterier spelar en avgörande roll i deras tillväxt. De bryter ner gödning och omvandlar kväve till nitrater som växterna kan ta upp, vilket hjälper dem att växa och bära frukt. Så kallade rhizobakterier producerar dessutom ämnen som direkt stimulerar växttillväxten. Litotrofa bakterier hämtar energi från föreningar av kväve, svavel, järn och väte och kan på så sätt bryta ner föroreningar i marken.
Metan, en av jordens naturgaser, bildas i syrefria miljöer som på bottnen av träsk och sjöar. Bakterier producerar metan genom att bryta ner dött växt- och djurmaterial, och de ansvarar också för den naturliga nedbrytningsprocessen i naturen. Flera bakteriearter kan till och med äta olja och andra skadliga ämnen, vilket gör dem värdefulla vid sanering av oljeutsläpp och bensinläckage. Alcanivorax är bara en av 16 oljeätande bakterier som hade upptäckts fram till år 2010.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online