Irritabel tarmsyndrom (IBS) är inte en sjukdom utan en funktionell störning i tjocktarm, tarmar och mage. Tillståndet orsakar ofta en rad smärtsamma symtom i tarmarna och påverkar ofta även magsäcken. Det finns många olika sätt att behandla besvären, som magkramper, matsmältningsproblem och diarré. Behandlingsalternativen omfattar kostförändringar, stressreduktion, receptbelagda läkemedel samt naturliga och örtbaserade medel. Flera olika tester används för att avgöra om en person har IBS.
IBS är en samling symtom som påverkar tarmarna och tjocktarmen. Det beskrivs ofta som en funktionell störning, vilket innebär att tarmen inte fungerar som den ska. Vanliga symtom är kramp, uppblåsthet, gaser, diarré och förstoppning. Läkare vet ännu inte exakt vad som orsakar IBS, men hos patienter med syndromet är musklerna i tjocktarmen överkänsliga och drar ihop sig för kraftigt när personen äter. Kroppens nerver reagerar då och skickar signaler till hjärnan när tarmen töjs, vilket orsakar smärta. Andra symtom kan vara vitt sekret i avföringen samt en svullen och uppblåst buk.
För att ställa diagnosen IBS utför läkaren en fysisk undersökning och tar oftast även blodprover. Ett annat test som kan hjälpa till är en röntgenundersökning av nedre mag-tarmkanalen, där ett lavemang med barium används. Barium är en tjockflytande vätska som förs in via ändtarmen och gör att tjocktarmen syns tydligare på röntgenbilderna.
En annan vanlig undersökning är koloskopi. Där för läkaren in ett långt, tunt instrument genom ändtarmen upp i tjocktarmen. Instrumentet har en ljuskälla och en lins i spetsen, vilket gör att läkaren kan granska tarmen på en skärm under undersökningen. Ytterligare tester kan vara väteutandningstest, blodprover och avföringsprov.
Kostförändringar är ofta en viktig del av IBS-behandlingen. Vissa livsmedel kan utlösa symtomen, varför läkaren ofta rekommenderar att man för en matdagbok. Fet mat, mjölkprodukter, choklad, alkohol och läsk är exempel på livsmedel som kan förvärra besvären.
Genom att dagligen anteckna datum, vad du äter och vid vilken tidpunkt, samt vilka symtom som uppträder kort därefter, kan du ta reda på om vissa livsmedel ligger bakom problemen. Fiberrik kost hjälper många att må bättre – exempelvis äpplen, persikor, broccoli, kål, morötter och ärtor. Eftersom många symtom drabbar magen spelar kosten en central roll. Vissa personer är dock känsliga för fibrer, vilket istället kan ge mer smärta. Mindre måltider fyra till fem gånger per dag är ofta skonsammare för den som lever med IBS.
Behandlingen av IBS innefattar ofta receptbelagda läkemedel mot enskilda symtom. Ett av de mest förskrivna är antispasmodiska läkemedel, som lindrar smärta och dämpar magens reaktioner på stress och matintag. De tas vanligtvis cirka 30 minuter före måltid och finns oftast som tabletter eller kapslar.
Ibland förskrivs låga doser antidepressiva läkemedel, vilka påverkar serotoninnivåerna och minskar ångest och stress – faktorer som kan bidra till IBS. Eftersom vissa sådana läkemedel kan förvärra symtomen måste läkaren vara noggrann med hur behandlingen läggs upp. Även receptfria läkemedel mot diarré används. Olika styrkor av smärtstillande medel kan förskrivas, men många läkare undviker narkotiska preparat eftersom de befarar att patienterna ska bli beroende.
Acidofilus är en bakterie som finns i yoghurt och som gynnar matsmältningen. Tillskott eller yoghurt med levande kulturer kan hjälpa till att hålla IBS-symtomen i schack. Acidofilus är en form av probiotika – alltså produkter som innehåller nyttiga bakterier. Pepparmyntsolja används också ibland; den kan minska tarmkramp hos vissa patienter och lugna en orolig mage.
Rådfråga alltid din läkare innan du provar nya medel. Andra probiotiska alternativ är fermenterad och ofärmenterad mjölk, miso, tempeh samt vissa sojadrycker. Även akupunktur används ibland vid IBS – den traditionella kinesiska läkekonsten kan lindra magkramper, förstoppning och diarré, men bör endast utföras av en utbildad terapeut.
Motion, meditation och hypnos är metoder som kan minska den stress som utlöser IBS-besvär, och många sjukhus och medicinska center erbjuder numera kompletterande behandlingar. Kom alltid ihåg att konsultera en läkare innan du prövar någon ny behandlingsform.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online