Diarré är ett tillstånd som kännetecknas av lösa, vattniga avföringar som inträffar fler än tre gånger under ett dygn. Det finns flera möjliga orsaker, bland annat virus- och bakterieinfektioner, födoämnesintolerans, parasiter, tarmsjukdomar samt reaktioner på läkemedel. I vissa situationer kan antibiotika hjälpa till att bota diarrén – men paradoxalt nog kan antibiotika i sig också utlösa diarrésymtom.
Enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse återhämtar sig de flesta som drabbas av diarré med nothing mer än vätskeersättning för att förebygga uttorkning. Diarrén går oftast över av sig själv. Fortsätter besvären längre än en eller två dagar bör du kontakta din läkare för en korrekt diagnos.
Diarré har många olika orsaker, vilket gör självdiagnos mycket opålitlig. Många vanliga receptfria antidiarrémediciner kan dessutom faktiskt förvärra symtomen. Orsakas diarrén av ett virus finns ingen allmänt effektiv medicinering. Beror besvären på en tarmsjukdom måste läkaren behandla den bakomliggande orsaken för att lindra symtomen. Är orsaken däremot bakterier eller parasiter kan läkaren ordinera antibiotika.
Vanliga bakteriella orsaker till diarré är Salmonella, Shigella, Campylobacter och Escherichia coli (E. coli). Om läkaren påvisar någon av dessa mikroorganismer kan antibiotikabehandling bidra till att lindra symtomen. Effekten varierar dock från person till person, och du kanske inte blir bättre trots behandling.
Bland parasiter som orsakar diarré märks Cryptosporidium, Entamoeba histolytica och Giardia lamblia. Även här kan antibiotikabehandling lätta på besvären, men resultatet är inte alltid garanterat.
Har ditt barn diarré som beror på en parasit kan barnläkaren ordinera ett särskilt medel mot parasiter. Beror diarrén däremot på bakterier skriver läkaren normalt bara ut antibiotika om barnet är mycket litet eller har ett försvagat immunförsvar som skulle kunna leda till en systemisk infektion i hela kroppen.
I vissa fall är det själva antibiotikan som ligger bakom diarrésymtomen. Detta kan hända när en ordinerad antibiotikabehandling stör balansen mellan de naturliga bakterier som lever i tarmen, vilket ger skadliga bakterier möjlighet att föröka sig onormalt kraftigt. Enligt Mayo Clinic är den bakterie som oftast ansvarar för antibiotikaassocierad diarré Clostridium difficile. Den smittas man ofta av under sjukhusvistelser eller på vård- och omsorgsboenden.
De antibiotika som mest sannolikt låter C. difficile frodas är klindamycin, ampicillin samt läkemedel i cefalosporinfamiljen. I princip kan dock alla typer av antibiotika utlösa diarrésymtom, oavsett om läkemedlet tas via munnen eller ges som injektion.
Är din antibiotikaassocierade diarré lindrig eller måttlig går den oftast över kort tid efter att antibiotikakuren avslutats. Är symtomen svåra kan läkaren behandla dig med ytterligare en antibiotika vid namn metronidazol. Är du gravid eller ammar, eller om metronidazolbehandlingen inte hjälper, kan läkaren i stället ordinera antibiotikan vankomycin. Fråga alltid din läkare om riskerna och fördelarna med de läkemedel som rekommenderas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online