Helicobacter pylori är en bakterie som orsakar magsår. Enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse har 20 procent av alla under 40 år en H. pylori-infektion, medan hälften av personer över 60 bär på bakterien. Infektionen är så vanlig att de flesta aldrig utvecklar några symtom. För vissa kan dock en H. pylori-infektion leda till betydande besvär och allvarliga komplikationer.
Bakterien sprids från person till person via saliv eller smittat avföringsmaterial. Om du exempelvis kysser en smittad person, eller äter mat som hanterats av någon som inte tvättat sina händer, kan du bli infekterad. H. pylori kan även överföras genom förorenat vatten, men detta är vanligare i områden med dålig sanitet eller där dricksvattnet inte renas ordentligt.
När du väl blivit smittad tar sig bakterien ner genom matsmältningskanalen och vidare in i magsäcken. De flesta bakterier klarar inte av att överleva i magsäckens sura miljö, men H. pylori har anpassat sig till extrema förhållanden. Enligt Mayo Clinic producerar bakterien ett speciellt enzym som skyddar den. Genom en rad biokemiska processer skapar enzymerna en syrafattig skyddszon runt bakterien, vilket gör att den kan överleva och föröka sig.
Om du smittats av H. pylori kan du börja känna en obehaglig känsla som liknar halsbränna, illamående och kräkningar samt frekventa rapningar. Andra symtom är uppblåsthet, viktnedgång och smärtor i buken. Allvarliga symtom kan innebära kraftiga buksmärtor, svårigheter att svälja samt blodig eller tjärliknande avföring. Kräkningarna kan vara svarta eller blodiga, eller innehålla det som ser ut som kaffesump. Uppträder sådana allvarliga symtom bör du omedelbart söka vård, eftersom det kan tyda på ett blödande magsår.
Om infektionen utvecklas till en allvarlig komplikation kan sår och magsår bildas i magsäcken och tunntarmen. Många magsår är en direkt följd av en H. pylori-infektion. Bakterien kan även orsaka gastrit, det vill säga en inflammation i magsäckens slemhinna. Enligt Mayo Clinic är H. pylori dessutom en riskfaktor för vissa cancerformer, bland annat magsäckscancer och MALT-lymfom, ett lymfkörtelcancer som utgår från magsäckens slemskikt.
H. pylori diagnostiseras oftast genom blodprov, utandningstest, avföringsprov och gastroskopi (endoskopi). Ett blodprov tas genom ett stick i fingret. Vid ett utandningstest får du dricka en lösning som innehåller radioaktiva kolmolekyler. Dessa bryts ned i magsäcken och frigörs sedan när du andas ut. Du blåser in luft i en påse, där ett instrument mäter förekomsten av radioaktivt kol. Avföringsprover används för att upptäcka främmande proteiner som är kopplade till H. pylori. Vid en gastroskopi förs en tunn slang ner genom svalget och in i magsäcken för att undersöka om det finns några problem. Ett vävnadsprov, en så kallad biopsi, kan samtidigt tas för att testa för bakterien.
En H. pylori-infektion behandlas vanligtvis med en kombination av antibiotika och syradämpande läkemedel, så kallade protonpumpshämmare. Behandlingsperioden är ofta en till två veckor, och det är viktigt att fullfölja hela kuren för att bakterien inte ska återkomma eller utveckla resistens. Har du symtom som tyder på magsår bör du alltid kontakta vården för rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online