Kortikosteroider vid Crohns sjukdom: behandling, effekt och biverkningar

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba matsmältningssystemet var som helst – från munnen hela vägen ner till ändtarmen. Sjukdomen orsakar inflammation i tarmväggen, vilket kan leda till buksmärtor, diarré, viktnedgång och trötthet. Vid måttlig till svår sjukdom används ofta kortikosteroider (steroider) som läkemedelsbehandling för att få inflammationen under kontroll.

Vilka steroider används?

Enligt American Academy of Family Physicians är de kortikosteroider som oftast förskrivs vid Crohns sjukdom prednison (i tablettform) och budesonid (Entocort). Budesonid verkar främst lokalt i tarmen och ger därmed färre systemiska biverkningar än traditionella kortikosteroider. I allvarliga situationer, exempelvis vid en tarmobstruktion eller kraftig sjukdomsaktivitet, kan läkemedlen ges intravenöst på sjukhus.

Hur fungerar behandlingen?

Kortikosteroider är effektiva för att minska inflammation och dämpa immunsystemets aktivitet. Eftersom Crohns sjukdom delvis beror på en överaktiv immunreaktion mot tarmens egen slemhinnan hjälper denna dämpning till att lindra magvärken, bukkramperna och diarrén som ofta följer med sjukdomen. Många patienter märker en tydlig förbättring redan inom några dagar till veckor efter behandlingsstart.

Biverkningar

Enligt Mayo Clinic kan kortikosteroider ge flera biverkningar, särskilt vid högre doser:

• Ökat ögontryck
• Humörsvängningar
• Förhöjt blodtryck
• Vätskeansamling i kroppen
• Viktökning

Risker vid långtidsanvändning

Långvarig behandling med kortikosteroider ökar risken för allvarligare komplikationer, bland annat:

• Infektioner – på grund av att immunförsvaret är dämpat
• Högt blodsocker – vilket kan öka risken för diabetes typ 2
• Grå starr (katarakt)
• Benförlust – minskat kalciuminnehåll i skelettet, vilket kan leda till benskörhet
• Lättbildade blåmärken och tunnare hud
• Försämrad läkningsförmåga efter skador eller operationer

Viktigt: sluta aldrig plötsligt

Du ska aldrig avbryta behandlingen på egen hand utan att din läkare har instruerat dig. Kortikosteroider ska alltid trappas ned gradvis för att undvika abstinensbesvär orsakade av kortisolbrist. Plötsligt utsättande kan ge symtom som illamående, kräkningar, extrem trötthet, muskelsvaghet, yrsel och värk i hela kroppen.

Diskutera med din läkare

Om du är orolig för biverkningarna finns det ofta alternativ. Prata med din läkare om möjligheten att byta till ett läkemedel med lägre dos, minska dosen successivt eller komplettera behandlingen med andra inflammationsdämpande läkemedel, exempelvis immunsuppressiva eller biologiska läkemedel. En individuell behandlingsplan tillsammans med din läkare ger bästa möjliga kontroll över sjukdomen med minsta möjliga risk.