1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad är Candidaössofagit? Orsaker, symtom och behandling

Candidaössofagit är en svampinfektion i matstrupen som orsakas av jästsvampen Candida, oftast arten Candida albicans. Matstrupen är ett långt muskulärt rör som transporterar födan från munnen till magsäcken. När kroppens immunförsvar försvagas kan svampen växa okontrollerat och orsaka en infektion i slemhinnan.

Infektionen drabbar framför allt personer med nedsatt immunförsvar, exempelvis patienter som genomgått kemoterapi, personer med hiv, de som tar immunsupprimerande läkemedel samt individer med obehandlad diabetes. Även användning av antibiotika eller inhalationssteroider kan öka risken.

Orsaker och riskfaktorer

Den vanligaste orsaken är att svamporganismer sprids från munhålan ner i matstrupen. Hos friska människor håller immunförsvaret och den normala bakteriefloran svamptillväxten i schack, men hos personer med försvagat immunförsvar kan jästsvampen etablera sig och orsaka en infektion i matstrupens slemhinna.

Riskfaktorer inkluderar bland annat:

  • Nedsatt immunförsvar, till exempel vid hiv-infektion eller cancerbehandling
  • Långvarig användning av kortikosteroider eller bredspektrumantibiotika
  • Obehandlad diabetes
  • Svår surhetsbesvär eller refluxsjukdom

Symtom

En candidainfektion börjar ofta i munhålan, där små vita knölar eller beläggningar kan uppstå på mjukvävnaderna – tungan, tandköttet och insidan av kinderna. Detta tillstånd kallas även muntorrhet eller tröst (oral candidos).

Vanliga symtom på candidaössofagit är:

  • Vita plack eller beläggningar i munnen och på tungan
  • Sväljningssvårigheter (dysfagi) eller smärta vid sväljning
  • Känsla av att mat fastnar i bröstet
  • Mild feber
  • Ibland illamående och kräkningar

Diagnos

Läkaren ställer ofta diagnosen utifrån en fysisk undersökning av munhålan, men ytterligare tester behövs vanligtvis för att bekräfta infektionen. Ett vanligt test är en svalgprovtagning med odling, där ett prov från svalget analyseras för att identifiera vilken mikroorganism som orsakar besvären.

I vissa fall kan läkaren också rekommendera en gastroskopi, där en tunn slang med kamera förs ner i matstrupen för att direkt kunna se typiska vita beläggningar och ta vävnadsprover.

Behandling

Huvudmålet med behandlingen är att kontrollera och eliminera infektionen. Läkare brukar ordinera antimykotiska (svampdödande) läkemedel, exempelvis flukonazol i tablettform. Vid lindrigare besvär kan sugtabletter eller suspensioner användas lokalt i munhålan.

Om infektionen visar sig vara resistent mot standardbehandling kan starkare receptbelagda preparat eller intravenös behandling bli nödvändig. Behandlingen fortsätter vanligtvis i flera veckor efter att symtomen försvunnit för att förhindra återfall.

Komplikationer och varningar

Patienter med candidaössofagit kan drabbas av komplikationer om infektionen inte behandlas ordentligt. En vanlig komplikation är återkommande muninfektioner med kroniska sår i munhålan, vilket kan göra det smärtsamt att äta och dricka. I allvarliga fall kan matstrupen bli så skadad att ärrbildning och förträngningar uppstår.

Det rekommenderas att patienter med pågående behandling regelbundet följs upp av läkare för att övervaka behandlingsplanen och säkerställa att infektionen inte kommer tillbaka. Kontakta alltid vården om du har sväljningssvårigheter eller upptäcker vita beläggningar i munnen som inte försvinner.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online