En tarmblockering uppstår när mat inte kan passera vidare genom tjocktarmen eller tunntarmen. Bråck och tumörer kan ligga bakom tillståndet, och gaser är vanligt förekommande vid blockeringar. Det finns dock sätt att hantera en tarmblockering och lindra besvären.
Gaser och flatulens är vanliga tecken på en tarmblockering. Tillståndet ger ofta även andra symtom, exempelvis buksmärtor, feber, kräkningar samt en svullen eller uppblåst buk.
Risken att drabbas av tarmblockering är högre hos personer med återkommande förstoppning eller andra sjukdomar i matsmältningssystemet, såsom Crohns sjukdom och cancer i buken. Blockeringar kan också utvecklas efter operation i magen eller bäckenregionen.
Vård på sjukhus är nödvändig för att behandla en tarmblockering. En sond som förs upp genom näsan kan hjälpa till att avlasta tarmarna, och läkemedel används ofta för att stimulera tarmarnas rörelser, vilket lindrar både blockeringen och gasbesvären. I allvarliga fall krävs kirurgi för att åtgärda blockeringen.
Bukhinneinflammation (peritonit) är en allvarlig och potentiellt livshotande komplikation vid tarmblockering. Om tillståndet inte behandlas minskar blodtillförseln till tarmarna, och vävnad i tarmsväggen börjar dö. Möjliga symtom på bukhinneinflammation är smärta, feber, frossa, törst, svullnad och svag puls.
Sök vård akut om du får kraftiga buksmärtor, upprepade kräkningar, feber eller en helt stängd mage helt utan avföring och gaser. En obehandlad tarmblockering kan snabbt bli farlig, så ju tidigare du får hjälp, desto bättre är prognosen.
Att behandla bråck eller tumörer i buken eller tarmarna kan förebygga blockeringar. I många fall går det dock inte att helt förhindra att en tarmblockering uppstår, men god tarmhälsa med fiberrik kost, regelbunden motion och tillräckligt vätskeintag kan minska risken för förstoppning och därmed indirekt skydda mot vissa typer av blockeringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online