Divertikulit: symtom, komplikationer, orsaker och behandling

Vad är divertikulit?

Personer som har utbuktande fickor i sigmoidkolon, tjocktarmens s-formade del, har ett tillstånd som kallas divertikulos. Om dessa fickor blir inflammerade kallas tillståndet divertikulit. Risken att utveckla divertikulos ökar med åldern, och ungefär hälften av alla personer över 60 år har tillståndet.

Vanliga symtom

Symtomen på divertikulit kan variera i intensitet och karaktär. De vanligaste tecknen är:

• Plötsliga och kraftiga smärtor i buken, eller lindrigare smärtor som förvärras under loppet av några dagar
• Smärtor som kommer i vågor och varierar i styrka
• Kramper i magen
• Illamående och kräkningar
• Feber och frossa
• Förändrade avföringsvanor, exempelvis förstoppning eller diarré

Divertikulit kan leda till allvarliga komplikationer som kräver medicinsk behandling. Nedan följer de vanligaste komplikationerna.

Möjliga komplikationer

Rektal blödning

Om en divertikel (ficka) brister kan blödning uppstå. I många fall görs en koloskopi för att lokalisera exakt var blödningen sitter. Kirurgisk borttagning av en del av tjocktarmen kan bli nödvändig om blödningen inte stannar av sig själv.

Abscess och peritonit

Om en infektion uppstår till följd av divertikulit kan var läcka ut genom perforationer som bildas i tarmväggen. Detta kan skapa en stor abscess i buken, ett tillstånd som kallas peritonit (bukhinneinflammation). Symtomen inkluderar illamående, kräkningar, feber och extrem ömhet i bukområdet. Peritonit är ett akut tillstånd – utan snabb kirurgisk behandling kan det leda till döden.

Fistlar

En fistel bildas när skadad vävnad växer ihop. Ibland sker denna förbindelse mellan två organ. De organ som oftast drabbas är urinblåsan, tunntarmen och huden.

Tarmblockering

När ärrvävnad har bildats till följd av upprepade infektioner kan en blockering i tarmen uppstå. I sådana fall krävs oftast kirurgi, eftersom tjocktarmen annars inte kan tömma sitt innehåll normalt.

Orsaker

Divertikelsjukdom blev vanlig i samband med att bearbetade livsmedel introducerades i kosten, vilket gör att man misstänker att ett lågt fiberintag är en viktig orsak. Även ansträngning vid förstoppning och fysisk inaktivitet kan spela roll. Instängda bakterier eller avföring i divertiklarna kan orsaka inflammation, men detta är ännu inte helt säkert fastställt.

Behandling

Vid komplikationer och kraftig smärta kan behandlingen bestå av sjukhusvistelse med antibiotika intravenöst, fasta eller kirurgi. Är symtomen lindriga räcker det ofta med vila i sängen, antibiotika i tablettform, smärtlindring och en flytande kost, följt av en gradvis övergång till fiberrik mat efter några dagar.

Tänk på: Kontakta vården om du får kraftiga buksmärtor, feber eller blod i avföringen – särskilt om du vet att du har divertiklar. Tidig behandling minskar risken för allvarliga komplikationer.