Gallsten består oftast av kolesterol eller överskottsgall från levern och är den vanligaste orsaken till sjukdomar i gallblåsan. De flesta som har gallsten vet inte om det, eftersom stenarna ofta inte ger några symtom alls. Besvär uppstår först när en sten fastnar i en galldukt och blockerar gallflödet från levern via gallblåsan vidare till tunntarmen. För att ställa diagnosen finns flera olika undersökningar, som här beskrivs från den enklaste till den mest avancerade.
Gallsten kan orsaka smärta och ömhet i bukens övre högra del. Vid den fysiska undersökningen trycker läkaren försiktigt mot olika delar av buken för att avgöra var det gör ont och om det finns tecken på irritation i bukhinnan.
Läkaren kan beställa specifika blodprover för att hitta tecken på infektion, stopp i gallvägarna, gulsot eller andra komplikationer som gallsten kan orsaka. Prover på blodvärden, leverfunktion och bukspottkörtel hjälper vårdpersonalen att bedöma symtomen och fastställa den exakta orsaken till besvären.
Ett ultraljud av buken är den minst invasiva och mest tillgängliga diagnostiska metoden för att upptäcka gallsten. Ljudvågor skickas in i kroppen med hjälp av en sond, studsar mot hårda föremål och återger bilder på de inre organen. Metoden är cirka 95 procent träffsäker när det gäller att påvisa gallsten i gallblåsan och kan även hjälpa till att diagnostisera liknande tillstånd, exempelvis inflammation, infektioner eller tumörer i gallblåsan eller omgivande organ. En begränsning är att en sten som vandrat ut i en galldukt inte alltid syns på ultraljudet.
Vid datortomografi används, liksom vid ultraljud, en icke-invasiv teknik – men istället för ljudvågor används röntgenstrålar. Strålarna studsar mot vävnad och ben och skapar tvärsnittsbilder av organen och andra strukturer inuti kroppen. Undersökningen används bland annat för att diagnostisera infektion och bristning i gallblåsan eller gallvägarna samt cancer i levern eller bukspottkörteln, och är ett effektivt verktyg för att bedöma svårighetsgraden av pankreatit (bukspottkörtelinflammation). Den är dock inte lika träffsäker som ultraljud när det gäller att ställa själva diagnosen gallsten.
En hepatobiliär scintigrafi, ofta kallad HIDA-undersökning, är en mer invasiv metod där ett radioaktivt spårämne injiceras i en blodven. Ämnet transporteras till levern och utsöndras med gallan som lagras i gallblåsan. En speciell kamera tar sedan bilder som visar om det finns gallsten, hur väl gallblåsan fungerar och om det finns andra problem, till exempel stopp i gallvägarna.
ERCP används när vården misstänker att en gallsten sitter i någon av gallgångarna. Vid undersökningen förs ett böjligt instrument, ett endoskop, in genom munnen och svalget, ner genom matstrupen till magsäcken, tolvfingertarmen och gallvägssystemet för att granska de gångar som är kopplade till levern, gallblåsan och bukspottkörteln. En stor fördel med metoden är att behandling kan ske direkt: sitter en sten och blockerar en gång kan den tas bort med instrument som förs in genom endoskopet.
Sök vård om du får kraftig smärta i övre högra delen av buken, feber, gulsot (gul hud eller gulaktiga ögonvitor) eller illamående och kräkningar som inte går över. Sådana symtom kan tyda på att en gallsten har fastnat och behöver snabb utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online