De flesta som genomgått en koloskopi betraktar den som ett nödvändigt ont. Även om man förstår vikten av att kontrollera att tjocktarmen är frisk och fungerar normalt, är utsikten att genomgå ett obehagligt ingrepp i en så privat del av kroppen knappast tilltalande. Många skjuter därför upp denna viktiga undersökning – ibland längre än de borde.
Koloskopi är en undersökning där ett långt, tunt och böjligt instrument med en kamera i spetsen förs in för att granska hela tjocktarmen. Metoden gör det möjligt för läkaren att upptäcka avvikelser och direkt ta vävnadsprov från områden som ser misstänkta ut. Hittills är koloskopi betydligt mer tillförlitlig än andra vanliga screeningsmetoder – men den är också den mest invasiva.
En annan screeningsmetod som äntligen börjar komma till sin rätt är den så kallade virtuella koloskopin, även känd som CT-kolonografi. Med specialiserade datortomografitekniker tas flera bilder av buk och bäcken. Avancerade datorprogram sammanställer sedan bilderna till detaljerade tredimensionella bilder av tjock- och ändtarmen, där polyper (små, utstickande vävnadsknutor) och andra avvikelser kan synliggöras.
Kolonografi är mindre invasiv än traditionell koloskopi, vilket gör undersökningen bekvämare för patienten. I båda fallen måste dock tarmen först tömmas med ett flytande laxermedel dagen före, och kosten är begränsad. Vid koloskopi krävs dessutom att patienten sederas, och det finns en liten risk för instrumentrelaterade komplikationer, exempelvis blödningar eller skada på tarmslemhinnan.
En studie ledd av Frank Kolligs, medicine doktor vid Münchens universitet, som presenterades vid det årliga Gastrointestinal Cancers Symposium, visade att både koloskopi och kolonografi upptäcker precancerösa förändringar och polyper större än 10 millimeter – en storlek som bedöms som farlig – i princip lika ofta. Koloskopi hittade dock fler små polyper, 5 millimeter eller mindre, men dessa utvecklas sällan till cancer.
Eftersom båda metoderna ger mycket likartade resultat, och med tanke på att kolonografi verkar vara betydligt mer patientvänlig ur ett komfort- och integritetsperspektiv, vore valet uppenbart – eller? Inte riktigt. En stor fördel med koloskopi är att en upptäckt avvikelse kan avlägsnas omedelbart under samma undersökning och skickas för analys. Dessutom är kolonografi en relativt ny metod som ännu inte används överallt, vilket innebär att inte alla vårdgivare eller försäkringsbolag täcker kostnaderna för undersökningen.
Baserat på tillgängliga kunskaper är båda undersökningarna gångbara alternativ för att upptäcka tarmcancer i tid. För bästa möjliga resultat är det avgörande att noga följa förberedelseinstruktionerna inför undersökningen samt de riktlinjer som gäller för hur ofta du bör screenas. Diskutera gärna både koloskopi och kolonografi med din läkare och ställ alla frågor du har. Ta reda på om det finns anläggningar i din närhet som utför kolonografi och vad som gäller för ersättning via eventuell sjukvårdsförsäkring.
Sammanfattningsvis – oavsett vilken screeningsmetod mot tarmcancer du väljer är det viktigaste att lägga tveksamheterna åt sidan, boka tid hos din läkare och faktiskt genomföra undersökningen. Tidig upptäckt räddar liv, och din familj kommer att tacka dig för det.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online