Whipples sjukdom är en progressiv bakterieinfektion som oftast försämrar mag-tarmkanalens förmåga att ta upp näring under matsmältningen. Utöver de typiska gastrointestinala symtomen – diarré, bukkramper och viktnedgång – är sjukdomen också förknippad med inflammerade leder, anemi och en rad andra allvarliga åkommor som utvecklas i takt med att infektionen fortskrider.
Whipples sjukdom orsakas av bakterien Tropheryma whipplei, som bildar lesioner i tarmväggen. Lämnas infektionen obehandlad kan den sprida sig till andra delar av kroppen, inklusive hjärnan. Sjukdomen drabbar främst medelålders män, men det är viktigt att komma ihåg att den är extremt sällsynt – endast cirka 1 000 fall har rapporterats världen över sedan sjukdomen upptäcktes på 1940-talet.
Whipples sjukdom utvecklas långsamt och åtföljs ofta av diffusa besvär, särskilt i tidiga skeden. Inflammation och smärta i lederna hör till de tidigaste och mest igenkännbara symtomen. Förstorade lymfkörtlar är ett vanligt tecken på en framväxande infektion, liksom en märkbar mörkfärgning av huden. Många drabbade upplever dessutom ihållande feber, ofta kombinerad med nattsvettningar. Dessa symtom kan föregå de allvarligare tecknen på bakterieinfektion, ibland med flera år.
Även om bakterierna kan angripa organ och system i hela kroppen drabbar de oftast mag-tarmkanalen. Detta ger upphov till flera olika besvär, bland annat ihållande uppblåsthet, kramp och smärta i buken, kronisk diarré samt fettriga avföringar – ett tydligt tecken på att fett och kolhydrater inte tas upp ordentligt i tunntarmen. Den nedsatta näringsupptagningen kan också leda till anemi orsakad av vitaminbrist, vilket i sin tur kan ge trötthet, svaghet och yrsel. Märkbar viktnedgång kan uppstå eftersom kroppen inte lyckas tillgodogöra sig näringen från maten, eller på grund av aptitlöshet.
Lämnas Whipples sjukdom obehandlad över tid kan den spridas till andra delar av kroppen, såsom hjärtat, lungorna, nervsystemet och hjärnan. Symtomen varierar då beroende på var i kroppen sjukdomen har etablerat sig. Har infektionen exempelvis nått lungorna uppstår andningssvårigheter till följd av inflammation i lungsäcken (pleura). Sprider sig infektionen till hjärnan kan det orsaka förvirring, minnesförlust och ofrivilliga ögonrörelser. Med tiden kan Whipples sjukdom leda till demens och slutligen till celldöd i hjärnan.
Med rätt behandling har patienter utan neurologiska symtom goda chanser att helt återhämta sig från infektionen. Whipples sjukdom kräver vanligtvis sjukhusvård, intravenös antibiotikabehandling med exempelvis ceftriakon samt långvarig antibiotikakur – ofta ett till två år – efter utskrivning från sjukhuset. Vitaminbrist till följd av nedsatt näringsupptagning behandlas ofta med kosttillskott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online