Vad är matsmältningsbesvär? Orsaker, symtom och behandling

Matsmältningsbesvär, även kallat dyspepsi eller ont i magen, är ett samlingsbegrepp som beskriver obehag i övre delen av buken. Det rör sig inte om en sjukdom i sig, utan snarare om en samling symtom som halsbränna, uppblåsthet, rapningar och illamående. Hur besvären upplevs varierar från person till person. Matsmältningsbesvär är vanligt hos både barn och vuxna, och i de flesta fall går det att kontrollera – men ibland kan det vara ett tecken på ett allvarligare underliggande problem.

Orsaker till matsmältningsbesvär

Det finns många möjliga orsaker till matsmältningsbesvär. Sjukdomar som irritabel tarm (IBS), gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), sköldkörtelrubbningar, magsår och pankreatit kan ligga bakom besvären. Även vissa läkemedel spelar roll – smärtstillande medel som aspirin och andra antiinflammatoriska preparat, liksom vissa antibiotika och kortisonbaserade läkemedel, kan bidra till problemen.

Livsstilen har stor betydelse. Rökning, alkoholkonsumtion, överätande, att äta för snabbt, fettrik kost, stress och trötthet är alla faktorer som kan utlösa besvären. Gravida kvinnor kan också drabbas på grund av hormonella förändringar under graviditeten.

Vanliga symtom

Tecknen på matsmältningsbesvär är många och behöver inte komma samtidigt. En brännande känsla i magen eller övre buken är vanligt – detta kallas halsbränna, men kan även tyda på andra mag-tarmsjukdomar. Andra typiska symtom är:

• Uppblåsthet och gasbildning
• Rapningar
• Illamående
• En sur eller bitter smak i munnen
• Kurrande mage

När bör du söka vård?

Färre än 10 procent av de som lider av matsmältningsbesvär söker behandling. Symtomen kan lindras med läkemedel, men läkaren vill först ta reda på vad som ligger bakom besvären. Bland det som läkare undersöker finns:

• Halsbränna och reflux – där magsyra stiger upp i matstrupen
• Magsår – sår i slemhinnan i magsäcken, matstrupen eller tunntarmen som kan orsaka smärta
• Gastrit – inflammation i magsäckens slemhinna, ofta orsakad av smärtstillande läkemedel
• Gallsten – fasta avlagringar i gallblåsan som kan ge återkommande besvär
• Magsäckscancer – en sällsynt men allvarlig orsak

Läkaren tar hänsyn till alla dessa möjligheter för att kunna ställa rätt diagnos och ge rätt behandling.

Så förebygger du matsmältningsbesvär

Det finns flera effektiva sätt att undvika matsmältningsbesvär:

• Ät långsamt och undvik att svälja luft medan du äter
• Drick vätska efter måltiderna i stället för under
• Undvik sena kvällsmål och kryddstark mat
• Sluta röka och begränsa alkoholintaget
• Ät mindre portioner så att magen inte behöver arbeta för hårt
• Undvik syrliga livsmedel som tomater och citrusfrukter
• Minska koffeinkonsumtionen
• Använd inte åtsittande kläder som trycker mot magen
• Minimera källor till stress i vardagen
• Vänta minst tre timmar efter måltiden innan du går och lägger dig

Missuppfattningar: hjärtinfarkt eller matsmältningsbesvär?

Ett vanligt och potentiellt farligt misstag är att förväxla symtom på hjärtinfarkt med matsmältningsbesvär. De två tillstånden har liknande tecken, och den som tidigare haft matsmältningsbesvär antar ofta att det bara är ett nytt anfall – särskilt om klassiska hjärtinfarktsymtom som smärta i vänster arm och käke inte uppstår. Bröstsmärta, tryck över bröstet eller obehag som inte lindras bör därför alltid tas på allvar. Vid tvekan, kontakta sjukvården direkt – det kan rädda liv.