Gallblåsan är ett litet organ, men den kan orsaka betydande besvär när den inte fungerar som den ska. Den vanligaste orsaken till gallblåsebesvär är gallsten, som kan blockera gallflödet genom den cystiska gångens avgång. När detta händer blir gallblåsan inflammerad, vilket leder till kolecystit – ett tillstånd som ofta utlöser ett smärtsamt gallanfall. Här går vi igenom de vanligaste typerna av gallblåseinflammation och de symtom som följer med.
Det plötsliga insjuknandet i gallblåsesmärta kallas akut kolecystit. Gallsten finns i 95 procent av fallen. Den drabbade upplever vanligtvis intensiv smärta i övre högra delen av buken, och obehaget avtar inte – ett tydligt tecken på att det rör sig om ett gallblåseproblem. I vissa fall uppstår en infektion när vätska fyller organet och gör att dess väggar förtjockas.
Ibland drabbar akut kolecystit personer utan gallsten. Detta är en allvarligare form av gallblåseproblem och ses bland annat efter omfattande fysiskt trauma, stora operationer, svår sjukdom, långvarig näringstillförsel via dropp samt långvarig fasta. Även personer med nedsatt immunförsvar löper större risk att drabbas.
Kronisk kolecystit kännetecknas av en pågående inflammation i gallblåsan, orsakad av gallsten eller så kallat gallslam – mycket små partiklar av gallsten. Personer med detta tillstånd får återkommande episoder av gallblåsesmärta, ofta benämnd gallkolik. Om tillståndet lämnas obehandlat kan gallblåsan så småningom utveckla ärrvävnad och krympa i storlek, eftersom den upprepade gånger fylls med galla som blockeras och förtjockar organets väggar.
Smärta är det vanligaste symtomet vid ett gallanfall, oavsett om kolecystiten är akut eller kronisk. Ett typiskt kännetecken är gallblåsesmärta som varar i timmar och ökar i intensitet med tiden. Anfall kan pågå i upp till 12 timmar, med smärttopp ungefär en timme efter debut. Smärtan sitter i övre högra delen av buken, som oftast är öm vid beröring. Djup andning förvärrar smärtan.
Muskelstelhet kan utvecklas i det drabbade området. Feber med frossa kan också förekomma, särskilt hos dem som har en akut gallblåseinflammation.
Äldre människor kan uppleva anfall annorlunda, med vagare symtom. Dessa kan variera från allmän sjukdomskänsla till illamående, kräkningar, aptitlöshet och trötthet.
Smärtan från en inflammerad gallblåsa brukar vara nog för att de flesta ska kontakta sin läkare. Om symtomen varar mer än en dag och du misstänker gallblåseproblem bör du boka en läkartid.
Sök akut vård om smärtan kommer plötsligt och är mycket svår, eftersom det kan tyda på att gallblåsan riskerar att brista.
Vid hög feber bör du genast kontakta din läkare, eftersom även detta kan signalera farliga komplikationer. Tecken på gulsot, som gulaktig hud och ögonvitor, bör också undersökas omgående.
Sjukhusvård i kombination med kostrestriktioner, antibiotika och smärtlindring är några av de behandlingar din läkare kan ordinera om gallblåsan är inflammerad. Vätska via dropp kan ges, och magsäcken kan ibland sugas rent för att hålla den fri från överflödig vätskeansamling.
Vid akuta fall kan läkaren rekommendera att gallblåsan tas bort (kolecystektomi). Operationen utförs vanligtvis laparoskopiskt, med små snitt och en återhämtningstid på några dagar. Matsmältningssystemet fungerar normalt även utan gallblåsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online