Svåra sura uppstötningar (gastroesofageal reflux) hos barn uppstår när magsyra och maginnehåll flyter upp i matstrupen. Symtomen kan omfatta halsbränna, gaser, kräkningar, ätsvårigheter, hosta och viktminskning. Mayo Clinic uppskattar att cirka 17 miljoner amerikanska barn och vuxna lider av sura uppstötningar. Spädbarn med tillståndet blir ofta bättre före 18 månaders ålder, men äldre barn som utvecklar besvären kan fortsätta ha symtom under hela livet. Behandlingen fokuserar på att neutralisera eller blockera magsyran för att förebygga komplikationer.
Hos spädbarn kan sura uppstötningar bero på en dåligt samordnad eller outvecklad mag-tarmkanal. Äldre barn utvecklar vanligtvis besvären av samma skäl som vuxna. Vid de flesta fall av svåra sura uppstötningar fungerar den nedre esofagussfinktern inte som den ska, vilket gör att mat och syra kan ta sig uppåt i matstrupen. Den nedre esofagussfinktern (LES) är en muskelring som fungerar som en enkelriktad ventil hos friska barn och vuxna. När muskeln är svag eller avslappnad kan maginnehållet strömma tillbaka upp i matstrupen, vilket leder till sura uppstötningar. Varför ventilen slutar fungera är inte alltid klarlagt, men att böja sig framåt, bära åtsittande kläder, ha extra vikt runt buken och överäta kan alla utlösa reflux hos personer med försvagad eller avslappnad sfinkter.
Symtomen på svåra sura uppstötningar hos barn kan skilja sig från dem som ses hos vuxna. Hos små barn och spädbarn orsakar sura uppstötningar halsbränna, kraftig gasbildning och buksmärtor, vilka kan visa sig som kolik. Andra vanliga symtom är frekventa kräkningar, hosta och uppstötningar av mat. Beroende på besvärens svårighetsgrad och frekvens kan även bröstsmärtor, vägran att äta, viktminskning, dålig andedräkt, rapningar, heshet, frekventa nattliga uppvaknanden samt återkommande halsont, pip i bröstet, öroninflammation och bihåleinflammation förekomma.
I många fall ställs diagnosen svåra sura uppstötningar hos barn utifrån rapporterade symtom och en fysisk undersökning. Ibland krävs ytterligare tester för att bekräfta diagnosen. En bariumsväljning, gastroskopi (endoskopi av övre mag-tarmkanalen), pH-mätning i matstrupen eller en undersökning av magsäckens tömning kan utföras för att upptäcka förträngning eller irritation i matstrupen. Blod- och urinprov tas ofta för att utesluta andra orsaker till dålig tillväxt, viktminskning och kräkningar.
Behandlingen av svåra sura uppstötningar hos barn kombinerar huskurer, läkemedel och kostförändringar. Att höja huvudändan av sängen eller spjälsängen under sömnen, göra flaskmjölken tjockare med rismjöl, låta barnet rapa ofta och servera mindre måltider kan alla bidra till att lindra symtomen. Kostförändringar innebär bland annat att begränsa kolsyrade drycker, starkt kryddad mat, choklad och citrusprodukter. Receptfria eller receptbelagda läkemedel kan hjälpa till att neutralisera magsyran. Antacida, såsom Maalox och Mylanta, samt syrablockerande läkemedel, exempelvis Zantac och Pepcid, är säkra att använda hos barn. Protonpumpshämmare och Reglan kan också förskrivas. Kirurgi behövs sällan hos barn, men en operation som kallas Nissen-fundoplikation är en effektiv behandling vid svåra och långvariga besvär.
Svåra sura uppstötningar hos barn kan orsaka allvarliga komplikationer, särskilt hos spädbarn och småbarn. Frekventa uppstötningar kan leda till inflammation i matstrupen, så kallad esofagit, vilket kan störa matintaget. Esofagit kan även orsaka blödningar och bildning av ärrvävnad som försvårar normal sväljning. Näringsbrist till följd av begränsat ätande eller frekventa kräkningar kan leda till undernäring och sämre tillväxt, och spädbarn samt små barn riskerar andningskomplikationer om maginnehåll andas in och når lungorna. Frekventa sura uppstötningar bryter dessutom ner tandemaljen, vilket kan ge upphov till allvarliga tandproblem hos äldre barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online