Kolhydratsmältningen är en noggrant samordnad process där flera organ och strukturer i kroppen samverkar. Här går vi igenom matsmältningens väg – från första tuggan till näringsupptaget i tunntarmen.
Kolhydratsmältningen börjar redan i munnen. Enzymet amylas, som bildas av spottkörtlarna, bryter ner komplexa kolhydrater till mindre molekyler som dextriner och maltos. Det är därför en bit bröd kan börja kännas lätt sött om du tuggar det länge.
Bukspottkörteln utsöndrar enzymer, bland annat alfa-amylas, som fortsätter nedbrytningen av kolhydrater till allt mindre sockerarter. Alfa-amylas tar vid där arbetet i munnen slutade och fullbordar nedbrytningen i tunntarmen.
Huvuddelen av kolhydratsmältningen sker i tunntarmen. Här frisätts flera specialiserade enzymer som vardera har en specifik uppgift:
Tunntarmens insida är täckt med otaliga fingrlika utskott som kallas tarmtappar (villi). Dessa ökar ytan för näringsupptag avsevärt. Varje tapp är i sin tur försedd med mikrovilli – mikroskopiska utskott som ytterligare förstärker tunntarmens förmåga att ta upp näring.
På ytan av tarmtapparna finns ett tunt lager av enzymer som kallas borstbräme (brush border). Bland dessa enzymer återfinns laktas, sukras och maltas, vilka ansvarar för det sista steget i kolhydratsmältningen där sockerarterna delas ner till enkla beståndsdelar.
Tack vare dessa strukturer och de olika enzymernas arbete bryts kolhydrater ner till monosackarider – glukos, fruktos och galaktos – som kan tas upp effektivt och användas av kroppen som energi samt i andra metabola processer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online