Laktosintolerans är oförmågan att matsmälta laktos (mjölksocker) på grund av otillräcklig lactasenzym. Det påverkar ~68% av världsbefolkningen, med stor etnisk variation.
Orsaker
- Primär (vuxen-debut): Genetiskt programmerad lactasminskning efter avänning. Normal hos flesta däggdjur
- Sekundär: Tunntarmskada (celiaki, Crohns, gastroenterit, SIBO, cytostatika). Ofta reversibel
- Kongenital: Sällsynt autosomal recessiv sjukdom (LCT-genmutationer). Debuterar i spädbarnsålder
- Utvecklingsrelaterad: Förtidiga spädbarn (<34 veckor) har lågt lactas; förbättras med mognad
Symtom
Typiskt 30 min–2 timmar efter mejeriintag:
- Uppblåsthet, bukdistension
- Flatulens
- Diarré (osmotisk)
- Bukkramper/smärta
- Illamående, ibland kräkningar
Svårighetsgrad beror på laktosdos, restlaktas, tarmtransit, mikrobiom.
Diagnostik
- Väteandningstest: Guldstandard icke-invasiv. Stigning >20 ppm H2 efter laktosbelastning
- Laktostoleranstest: Blodglukosstigning <20 mg/dL efter 50g laktos
- Genetisk testning: LCT -13910 C>T polymorfism (primär typ)
- Terapetisk prov: Symtomlindring på laktosfri kost + återfall vid utmaning
Hantering
- Kostmodifikation: Begränsa laktos; tolererar upp till 12g (1 kopp mjölk) spritt över dagen för många
- Laktosfria alternativ: Laktosfri mjölk, hårda ostar (lågt laktos), yoghurt (levande kulturer matsmälter laktos), växtdrycker
- Laktastillskott: Tillsammans med första bitsen mejeri. Dos varierar
- Kalcium/vitamin D: Säkerställ adekvat via berikade livsmedel, konserverad fisk med ben, bladgrönsaker, tillskott vid behov
Skillnad från mjölkallergi
Mjölkallergi är immunmedierad (IgE eller icke-IgE) mot mjölkproteiner (kasein, vassle). Kan orsaka anafylaxi, utslag, kräkningar, blod i avföring. Kräver strikt undvikande och allergolog hantering.
