1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandling av Moyamoya-migrän – metoder och behandlingsmöjligheter

Moyamoya-migrän beror på Moyamoya-sjukdomen, en relativt ovanlig och progressiv hjärnsjukdom. Det är en kärlsjukdom där blodkärlen i hjärnan smalnar av och dras ihop, vilket leder till kraftiga huvudvärksanfall. De tilltäppta artärerna och blodkärlen finns vid hjärnans bas. Personer med Moyamoya-sjukdomen kan drabbas av små stroke (TIA), talstörningar, gångsvårigheter och andra symtom som liknar dem hos strokepatienter, enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS).

Fakta om Moyamoya

"Moyamoya" är ett japanskt ord som betyder "puff av rök". Sjukdomen identifierades för första gången i Japan under 1960-talet. Patienter har senare påträffats i Europa, Afrika, Australien och USA, enligt NINDS, men Moyamoya-migrän drabbar framför allt barn.

Diagnos

För att ställa en säker diagnos kan läkaren beställa en cerebral angiografi – en undersökning som skapar bilder av blodflödet genom hjärnan, enligt NewYork-Presbyterian Hospital. Enligt Dr. Roy Sucholeiki vid Neurosciences Institute på Central DuPage Hospital i Illinois bör patienter med Moyamoya alltid kontakta en neurolog, det vill säga en läkare specialiserad på hjärnsjukdomar. Även om Moyamoya är en cerebrovaskulär sjukdom kan neurologen ge behandlingsråd vid stroke och hjärnförändringar samt hjälpa till med kirurgiska ingrepp.

Bidragande faktorer

Sucholeiki betonar att alla blodtrycksproblem måste åtgärdas och kontrolleras snarast, genom livsstils- och kostförändringar och/eller läkemedel. Syftet med ett sänkt blodtryck är att förebygga ytterligare stroke i takt med att sjukdomen fortskrider.

Svåra fall

Enligt New York-Presbyterian Hospital kan patienter med allvarliga symtom bli aktuella för kirurgi. Det rör sig oftast om barn som fått en betydande funktionsnedsättning på grund av förträngda blodkärl. Vid operationen styrs blodkärlen i de drabbade områdena om, vilket gör det möjligt för dem att växa ut igen så att de inte longer längre sammanpressade. De flesta patienter upplever att sjukdomen inte återkommer efter operationen, enligt NINDS.

Behandlingar

För patienter som inte är kandidater för operation ligger fokus på att lindra symtomen. Förtunning av blodet gör att det flyter lättare genom cirkulationssystemet. Detta kan uppnås med trombocythämmare eller antikoagulerande läkemedel, enligt Sucholeiki, även om det finns en viss risk för blödning. Rehabilitering, exempelvis talträning eller fysioterapi, kan också rekommenderas, men utan kirurgi är ytterligare försämring sannolik, rapporterar NINDS.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online