Att kämpa mot en migrän är en plågsam upplevelse. Denna typ av extrem huvudvärk kan göra dig känslig för ljus och ljud och göra så ont att du inte kan göra något annat än att ligga i mörkret och vänta på att attacken äntligen går över. Personer med kronisk migrän lägger ofta lika mycket tid på att undvika migränutlösare som på att leva och njuta av livet. Om du lider av kronisk migrän utan någon förebyggande behandling kan det vara klokt att undersöka hur effektiva olika typer av injektioner är.
Förr i tiden var den enda "behandlingen" mot migrän att stänga in sig i ett mörkt rum och vänta tills attacken gick över. Allteftersom vetenskapen utvecklades kom allt fler läkemedel ut på marknaden som lindrade smärtan och som man hoppades även kunde minska antalet attacker. Det var dock först när personer som gjorde kosmetiska Botox-behandlingar rapporterade betydligt färre migränattacker som forskarna på allvar började tro att injektioner i ansiktet eller huvudet faktiskt skulle kunna hindra huvudvärken från att utvecklas.
Botox (botulinumtoxin): Botox-injektioner antas kunna lindra migrän. Även om mekanismen inte är helt kartlagd är många läkare beredda att ge denna behandling när andra alternativ misslyckats. Behandlingen ges oftast som en serie små injektioner runt huvud, nacke och axlar och behöver upprepas ungefär var tolfte vecka.
Narkotiska injektioner: Injektioner med opioider eller andra starkt smärtstillande läkemedel, som normalt används mot illamående eller svår smärta, kan i vissa akuta och svåra fall användas för att dämpa migränsymtomen.
CGRP-hämmare: En nyare grupp av förebyggande injektioner, exempelvis erenumab, fremanezumab och galcanezumab, blockerar CGRP – ett protein som spelar en central roll vid migränattacker. Dessa ges vanligen en gång i månaden eller var tredje månad och har blivit ett viktigt alternativ för patienter med kronisk migrän.
Läkarna är inte helt säkra på vilken egenskap hos Botox – som annars används för att jämna ut linjer och rynkor i ansiktet – som lugnar migränsymtomen. Forskarnas teori är att läkemedlet, som påverkar nervsystemet, kan modifiera de delar av nervsystemet som utlöser migränen.
Narkotiska injektioner används när andra behandlingar misslyckats och huvudvärken är så intensiv att patienten kräks och haft smärta i mer än 72 timmar – ett tillstånd som ibland kallas status migrainosus. De botar inte migränen, men kan lindra symtomen så att patienten inte blir uttorkad eller drabbas av komplikationer som stroke.
CGRP-hämmare fungerar däremot förebyggande. Genom att blockera den signalväg som triggar attackerna kan antalet migrändagar minskas markant hos många patienter.
Innan du väljer migräninjektioner finns flera saker att väga in. Narkotiska injektioner ska endast ses som en sista utväg och fungerar i regel inte som förebyggande behandling, eftersom de kan påverka din perception och ditt beteende samt innebära en beroenderisk. Botox kan vara ett effektivt alternativ men är inte helt förstått, och de flesta får dessutom kosmetiska biverkningar, såsom tillfälligt slappare muskler i ansiktet.
Många tror att migränens orsaker ligger helt utanför kroppen och därför inte går att behandla. Som tur är stämmer det inte alltid. Visserligen utlöses migrän ofta av yttre händelser, men det är kroppens specifika reaktion på dessa som är problemet – och den kan ibland förändras genom kostomläggning eller andra livsstilsförändringar. Samarbeta med din läkare för att ta fram en behandlingsplan som bekämpar smärtan innan den ens börjar.
Exakt hur migräninjektioner fungerar är inte helt klarlagt. Konsultera alltid en läkare och väg noggrant de möjliga effekterna och biverkningarna innan du påbörjar en behandling. Gå aldrig på kosmetiska Botox-behandlingar enbart i hopp om att de ska lindra din migrän. Arbeta istället tillsammans med din neurolog för att säkerställa att du får bästa möjliga resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online