Migränforskning har avancerat över flera domäner:
- Genetik/GWAS: >100 lokus identifierade; delade med vaskulära, neuronala banor.
- Neuroimaging: fMRI, PET avslöjar hypothalamisk, hjärnstams, kortikal aktivering under attack; strukturella förändringar vid kronisk migrän.
- Trigeminovaskulärt system: Central roll för CGRP, PACAP, glutamat.
- CGP-riktade terapier: Monoklonala antikroppar (erenumab, fremanezumab, galcanezumab, eptinezumab) och gepanter (ubrogepant, rimegepant, atogepant) – transformerande för akut och preventiv behandling.
- Serotonin (5-HT₁F) agonist: Lasmiditan (akut, ingen vaskokonstriktion).
- Neuromodulation: Icke-invasiv (eTNS, nVNS, sTMS) och invasiv (SPG-stimulering).
- Komorbiditeter & utlösare: Sömn, stress, hormoner, kost, obesitet – bidirektionella länkar.
- Könsskillnader: Östrogenmodulering förklarer kvinnopredominans.
- Biomarkörer: CGRP, kalcitonin, neurofilament ljus, avbildningssignaturer för prediktion/svar.
- Långsiktiga utfall: Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk, kronisk migränprogression, kardiovaskulär risk.
Precisionsmedicin – matchning av terapi till fenotyp/genotyp – är det framväxande paradigmskiftet.
