Fotofobi – onormal ljusöverkänslighet som orsakar obehag eller smärta – drabbas 80–90 % av migränlider och kan kvarstå mellan anfall. Det är ett diagnostiskt kriterium för migrän och en stor orsak till funktionsnedsättning.
Varför ljus utlöser migränsmärta
- Trigeminell aktivering: Retinala gangliceller (intrinsikt fotokänsliga, melanopsin-uttryckande) projicerar via opticusnerven till thalamus och direkt till trigeminus nucleus caudalis, konvergerar med meningea noziceptorer. Ljus förstärker trigeminovaskulär signalering.
- Kortikal hyperexcitabilitet: Migränlider har lägre trösklar för visuell cortexaktivering (spreading depression sårbarhet).
- Dysfunktionell habituation: Misslyckande att dämpa svar på upprepade stimuli (inklusive ljus).
- Inflammatoriska mediatoorer: CGRP, PACAP, NO frigjorda under anfall sensibiliserar trigemina afferenter och meningea kärl.
- Genetik: Polymorfismer jonkanaler (CACNA1A, SCN1A), melatoninväg, och melanopsinsignaling.
Kliniska drag
- Preferens för mörker under anfall; undvika skärmar, fluorescerande ljus, solsken.
- Kan föregå huvudvärk (prodrom) eller kvarstå postdrom.
- Interiktal fotofobi vanligt vid kronisk migrän.
- Specifika våglängder: blått ljus (480 nm) mest provokativt; grönt ljus (530 nm) minst avfärdande (vissa rapporterar lindring).
Hanteringsstrategier
Miljömässiga modificationer
- Belysning: Dimmad, varmfärgad (2700–3000K) LED-lampor; undvik fluorescerande/flimrande ljus.
- Skärmar: Blåljusfilter (programvara: f.lux, Night Shift; hårdvara: skärmskydd); sänk ljusstyrka; mörkt läge.
- Glasögon: FL-41 getintade linser (rosa/amber) blockerar blå-grönt; precisionstintade linser per colorimetri; solglasögon utomhus (polariserade, omslutande).
- Blackout gardiner, ögonmasker för sömn och akuta anfall.
Beteendemässiga tillvägagångssätt
- Skärmpauser: 20-20-20-regel (var 20 min, titta 20 ft bort i 20 sek).
- Gradvis ljusexponering (desensitisering) interiktalt – guidad av terapeut.
- Regelbunden sömn/vakna-cykel stabiliserar cirkadiansk fotoreception.
Akuta åtgärder vid anfall
- Dra tillbaka till mörkt, tyst rum vid första symtom.
- Kall kompress på panna/ögon (vaskokonstriktion, trigemininhibition).
- Tidig akutmedicin (triptan, gepant, ditan, NSAID + antiemetikum) minskar central sensibilisering.
Forebyggande behandlingar som minskar fotofobi
- CGRP mAbs (erenumab, fremanezumab, galcanezumab, eptinezumab) och gepanter (atogepant, rimegepant) minskar anfallsfrekvens och ljusöverkänslighet.
- Beta-blockers, topiramat, valproat, amitriptylin.
- Neuromodulering: icke-invasiv vagusnervstimulering (nVNS), enkelpuls TMS, fjärr elektrisk neuromodulering (REN).
Grönt ljusterapi
Nystartande evidens: smaltbands grönt ljus (530 nm) vid låg intensitet kan minska huvudvärksintensitet och fotofobi under anfall. Kommersiella enheter finns; fler RCT behövs.
När man ska söka specialistvård
- Fotofobi disproportionerlig mot huvudvärksvårighetsgrad.
- Bestående interiktal fotofobi som försämrar funktion.
- Nydebut fotofobi efter 50 år eller med neurologiska tecken (papilledem, synfältsdefekter) – uteslut sekundära orsaker (meningit, glaukom, tumör, hypofysapoplexi).
Fotofobi är inte bara ett symptom – det är ett terapeutiskt mål. Att hantera det förbättrar funktion och livskvalitet.
