Orsaker till kronisk migrän – symtom, riskfaktorer och behandling

Migrän är ett samlingsbegrepp som kan användas om alla svåra huvudvärkstillstånd som medför känslighet för ljus och ljud. Kronisk migrän är en sjukdom som orsakar smärta i huvudet till följd av utvidgade blodkärl och kapillärer, medan vanlig huvudvärk i stället orsakas av att blodkärlen drar ihop sig. Smärtan vid kronisk migrän beskrivs ofta som pulserande och ensidig, koncentrerad till ena sidan av huvudet.

Även om de olika migräntyper som drabbar över 30 miljoner amerikaner har många olika orsaker, kan en bättre förståelse för de möjliga riskfaktorerna bidra långt när det gäller att förebygga migrän.

Migrän och aura

Migrän med aura och migrän utan aura är de två vanligaste kategorierna av migränhuvudvärk. "Aura" syftar på ett neurologiskt fenomen som inträffar cirka 30 minuter innan den intensiva migränsmärtan bryter ut. Aura kan innefatta flimrande synfenomen, synbortfall, talbesvär och yrsel.

Utöver aura omfattar klassiska migränsymtom intensiv huvudvärk, ljuskänslighet, illamående och kräkningar. Migrän utan huvudvärk är en sällsynt form av migrän som ger aura-fenomen utan de övriga klassiska symtomen.

Andra migräntyper

Andra typer av migrän klassificeras utifrån skillnader i symtom:

• Abdominal migrän kännetecknas av buksmärta utan tydlig mag- eller tarmorsak.
• Basilarismigrän orsakas av en störning i a. basilaris, artären som försörjer hjärnan med syrerikt blod. Symtom inkluderar talproblem, nedsatt motorik och yrsel.
• Karotidyni kan ge svullnad kring halsens karotisartär och orsaka intensiv smärta i nedre delarna av ansiktet, exempelvis käke eller hals.
• Oftalmoplegisk migrän ger smärta kring ögonen och kan orsaka kräkningar samt förlamning i synnerven.
• Statusmigrän ger smärta som varar i mer än 72 timmar.

Hormoner

På grund av östrognens roll vid migrän löper kvinnor större risk att drabbas av migränsymtom än män. Fluktuationer i östrogennivåerna orsakade av menstruationscykeln kan öka förekomsten av migränsymtom. Läkemedel som påverkar hormonbalansen, till exempel p-piller, kan få östrogennivåerna att svänga.

Graviditet, klimakteriet och menstruation är perioder då migränsymtomen är som vanligast hos kvinnor. Enligt MAGNUM uppstår de flesta graviditetsrelaterade migränsymtom under första trimestern.

Genetik

Migrän har en genetisk grund, vilket innebär att familjehistoria är en viktig riskfaktor. Enligt MAGNUM har nästan 38 miljoner amerikaner en genetisk benägenhet att drabbas av migränsymtom. Om en av ens föräldrar lider av migrän är risken 50 procent att själv drabbas. Risken påverkas inte av psykologiska eller miljömässiga orsaker.

Andra orsaker

Stress från arbets- eller familjeliv kan öka förekomsten av migränsymtom. Överdrivna sinnesintryck, särskilt visuella eller auditiva, kan utlösa migrän. Vissa livsmedel, som öl, rödvin, choklad, koffein och lagrade ostar, kan öka en individs mottaglighet för migrän. Fasta eller allmän undernäring kan också bidra till migrän.

Andra orsaker inkluderar lufttrycksförändringar i omgivningen, förändringar i sömnmönstret samt vissa läkemedel.

Behandling

Läkemedel som ordineras mot migrän delas in i två kategorier: smärtlindrande läkemedel och förebyggande läkemedel.

• Smärtlindrande läkemedel inkluderar NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), triptaner, läkemedel mot illamående och opioider. Dessa används under ett migränanfall och syftar till att dämpa redan befintliga symtom.
• Förebyggande läkemedel inkluderar hjärt- och kärlmediciner, antidepressiva, antiepileptika och Botox. Dessa kan hjälpa till att minska risken för migränanfall hos personer som är benägna att drabbas.

Komplikationer

Migränbehandlingar kan ge en rad biverkningar. NSAID som tas mot migrän kan orsaka buksmärta, blödningar och sår. När kroppen bygger upp tolerans mot de smärtlindrande läkemedlen kan ett tillstånd som kallas "rebound-huvudvärk" (överanvändningshuvudvärk) uppstå, där själva smärtlindrarna utlöser migränsymtom. De som använder höga doser mer än nio dagar per månad löper särskild risk.

Triptaner och vissa antidepressiva kan orsaka serotoninsyndrom, ett tillstånd med överskott av serotonin i kroppen. Denna komplikation kan ge frossa, diarré, feber, muskelstelhet och kramper, och kan vara dödlig om den inte behandlas.