Bukmigrän är en migränvariant som främst drabbar barn, kännetecknad av återkommande episoder av medel- till svår medlinje-buksmärta som varar 2–72 timmar, ofta med illamående, kräkningar, blekhet och anorexi. Huvudvärk kan saknas.
Föreslagna mekanismer
- Genetik: Stark familjär koppling; delade genetiska varianter med migrän.
- Migränutlösare: Stress, vissa livsmedel (choklad, ost, nitrater), sömnstörning, starkt ljus, hormonella förändringar.
- Autonom dysfunktion: Förändrad tarm-hjärna-axel signalering, leder till visceral överkänslighet och motilitetsförändringar.
- Hjärnaktivitetsförändringar: Funktionell bildgivning visar avvikande aktivering i smärtbearbetande och autonoma regioner under attacker.
- Inflammation: Förhöjda cytokiner och inflammatoriska mediatori kan känsligöra periferala och centrala banor.
- Tarm-hjärna-axel: Mikrobiomförändringar, tarmpärmeabilitet och viscerala afferenta känslighet bidrar.
Diagnostik och hantering
Diagnos är klinisk, baserad på Rome IV-kriterier, efter uteslutande av GI-sjukdomar (IBD, magsår, etc.). Hantering speglar migränterapi:
- Akut: NSAID, antiemetika, triptaner (off-label hos barn), hydrering, vila i mörkt/tyst rum.
- Forebyggande: Identifiera/undvik utlösare; regelbunden sömn/måltider; stresshantering; kosttillskott (magnesium, riboflavin, CoQ10); profylaktiska medel (propranolol, topiramat, cyproheptadin) för frekventa attacker.
Konsultera en barnneurolog eller huvudvärkspecialist för skräddarsydd vård.