Många läkare och forskare har föreslagit kostförändringar som en effektiv metod för att behandla multipel skleros (MS), men det finns inga vetenskapliga belägg för att dessa förändringar verkligen fungerar. Vissa dieter, särskilt de som innehåller alltför höga halter av vissa vitaminer, kan till och med visa sig skadliga för MS-patienter.
Tyvärr är en av de vanligaste biverkningarna av MS viktökning beroende på nedsatt rörlighet. Trots de blandade forskningsresultaten kring diet i allmänhet finns det några kostförändringar som MS-drabbade kan göra för att bibehålla optimal hälsa.
För att hålla bästa möjliga hälsotillstånd är det viktigt att du har god koll på portionsstorlekarna. Nästan allt som säljs i dagens livsmedelsbutiker och på snabbmatsrestauranger serveras i ovanligt stora portioner. Om du lyckas kontrollera vad du äter blir det lättare att minska kaloriintaget och hålla en hälsosam vikt, särskilt om du är mindre aktiv på grund av din sjukdom.
Läs alltid informationen på förpackningen innan du lagar din mat. En burk kondenserad soppa kan till exempel kännas som en lagom portion, men på etiketten står det ofta att burken räcker till två och en halv portion. Multiplicera kaloriangivelsen med 2,5 så ser du snabbt hur många kalorier du faktiskt får i dig.
Köp gärna enkelportioner av det du äter. Välj bort "supersize"-alternativ för både måltider och drycker. I butik finns ost, yoghurt och färdiga lunchkit i enskilda portioner, vilket gör det enkelt att ta med sig mat på språng utan att behöva stanna upp och mäta.
Det är förstås också klokt att själv mäta upp portionerna. En portion kokta grönsaker motsvarar cirka 1,2 deciliter (eller 2,4 deciliter råa). En köttbit på cirka 85 gram är ungefär lika stor som en tvålbit. Sugen på glass? En kula stor som en tennisboll räknas som en portion – inte hela skålen.
Det kan vara frestande att prova en lågkolhydratkost för att hantera MS-symtomen, men tänk efter noga innan du gör det. Det är känt att kolhydrater höjer insulinnivåerna och därmed kan bidra till viktökning. När kolhydraterna tas bort från kosten börjar kroppen använda sina interna energireserver, vilket leder till viktnedgång. När glykogenlagren tar slut börjar kroppen bränna fett, och vid fettförbränning bildas biprodukter i form av ketoner som dämpar aptiten och gör att du äter något mindre.
Trots dessa positiva effekter finns det flera särskilda överväganden för dig med multipel skleros. Ketoner kan visserligen dämpa aptiten, men de gör dig också trött. De flesta med MS kämpar redan mot trötthet, och en lågkolhydratkost förvärrar bara detta symtom. Ökad trötthet leder i sin tur till sämre rörlighet och kan resultera i ytterligare viktökning.
MS-patienter behandlas ofta med kortisonpreparat (steroider) för att kontrollera sina symtom. Kombinationen av nedsatt rörlighet och steroidbehandling kan dock leda till benskörhet (osteoporos). Lågkolhydratdieter är ofta proteinrika men kalciumfattiga, och kan ibland till och med bidra till ett ökat kalciumbortfall.
Lågkolhydratdieter innehåller dessutom oftast lite fiber. Personer med MS har ofta besvär med kronisk förstoppning, vilket innebär att du behöver få i dig rikligt med fiberrika livsmedel och vätskor. Eftersom lågkolhydratkost begränsar intaget av frukt och grönsaker minskar också de tillgängliga fiberkällorna kraftigt.
Som MS-drabbad behöver du tänka långsiktigt kring din kost och dina mål för viktvården. Lågkolhydratdieter begränsar ofta antalet och typen av hälsosamma livsmedel du kan äta. Det kan vara mer gynnsamt för din övergripande hälsa att hålla koll på portionsstorlekar och räkna kalorier än att utesluta en hel livsmedelsgrupp helt och hållet.
De flesta vet att vissa fetter, som mättat fett och transfett, är skadliga för kroppen, medan de "bra" fleromättade fetterna med omega-3-fettsyror faktiskt gynnar hälsan. Läkare knutna till den amerikanska organisationen National Multiple Sclerosis Society har forskat om omega-3-fettsyror hos MS-patienter och funnit att de kan hjälpa till att påverka sjukdomen när det gäller skov och remission.
Studien följde 312 MS-patienter. En grupp fick 10 gram fiskolja per dag medan den andra gruppen fick placebo. Gruppen som tog fiskolja dagligen hade en långsammare försämring när det gällde muskulär funktionsnedsättning, medan deltagarna som inte tog tillskottet hade en något snabbare progression.
Omega-3-fettsyror finns i lax, makrull och annan fet fisk, men även i linfröolja, valnötter samt i form av kapslar och kosttillskott.
Lägg aldrig till ett omega-3-tillskott i din kost utan att först rådfråga din läkare. Omega-3-preparat kan nämligen påverka effekten av andra läkemedel du använder mot MS-symtom, blodförtunnande mediciner samt preparat mot diabetes. Din läkare hjälper dig att avgöra om ett fiskoljetillskott är en säker del av din kost vid MS.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online