Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som angriper nerverna i hjärnan och ryggmärgen, vilket leder till svårigheter med syn, balans och muskelrörelser. I dagsläget finns ingen botande behandling för MS, men flera behandlingsformer kan kontrollera eller bromsa sjukdomens utveckling. Genom att hitta och använda de mest effektiva behandlingarna kan du behålla så mycket som möjligt av din självständighet och ditt välbefinnande.
Din läkares mål med behandlingen är att bromsa sjukdomens progression genom att minska frekvensen och svårighetsgraden av dina skov. Detta kan bidra till att minska ansamlingen av lesioner i hjärnan och på ryggmärgen, vilket hjälper dig att förbli funktionsduglig så länge som möjligt.
De värsta förändringarna i hjärnan uppstår ofta mycket tidigt i sjukdomsförloppet, troligen innan du ens börjar uppleva märkbara symtom. Din läkare kan därför förskriva läkemedel redan efter ditt första MS-anfall, vilket kallas kliniskt isolerat syndrom. När du har genomgått diagnostiska tester kan läkaren lättare avgöra om du löper högre risk för en försämring av din MS. Om så är fallet kan du erbjudas tidig behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel.
Din läkare kommer att remittera dig till en neurolog, som går igenom din sjukdomshistoria och avgör vilka läkemedel som passar bäst för just din form av MS. Dessa inkluderar interferon, glatirameracetat, natalizumab och mitoxantron. Samtliga ges som injektioner enligt olika doseringsscheman.
När du har fått din diagnos kommer du att ta dina läkemedel långsiktigt för att förebygga skov och sjukdomens fortskridande. Om dessa läkemedel inte ger effekt på dina symtom kan din läkare välja att förskriva preparat som inte är specifikt godkända för MS. Det kan röra sig om immunglobulin, azatioprin, metotrexat eller cyklofosfamid.
Det är ytterst viktigt att behandla din MS och förebygga så många skov som möjligt. Dessa skov, som även kallas flare-ups eller exacerbationer, förvärrar dina ursprungliga symtom och kan orsaka helt nya besvär.
Yttre faktorer, såsom stress, värme eller en infektion, kan utlösa vissa pseudoskov. De orsakar ingen inflammation i myelinskidan som omger nervfibrerna i hjärnan och ryggmärgen, och de är vanligtvis kortvariga. Äkta exacerbationer varar däremot i minst 24 timmar och inträffar minst 30 dagar efter ett tidigare anfall. Vid svåra anfall kan din läkare förskriva en kort kur med högdostrerade kortikosteroider. Är dina symtom mycket svåra kan du även få plasmatransfusion eller adrenokortikotropt hormon (ACTH), enligt University of Maryland Medical Center.
Utöver din medicinering kommer din neurolog och läkare att rekommendera att du aktivt tar hand om din hälsa. Det kan innebära att äta mer näringsrik mat, se till att få tillräcklig vila och sömn samt undvika överdriven värme. Upplever du spasticitet eller andra muskelbesvär kan du remitteras till arbetsterapi eller fysioterapi för att underlätta vardagen.
Även om multipel skleros idag inte kan botas kan en kombination av tidig insats, sjukdomsmodifierande behandling, snabb åtgärd vid skov och en hälsosam livsstil göra stor skillnad. Tillsammans med ditt vårdteam kan du hitta den strategi som bäst hjälper dig att bevara din funktion, oberoende och livskvalitet över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online