Multipel skleros (MS) drabbar mer än 250 000 människor i USA, och trots intensiv forskning saknas fortfarande ett botemedel. Forskare har dock identifierat en överraskande koppling mellan viruset som orsakar bältros och den autoimmuna sjukdomen multipel skleros. Konsekvenserna av detta samband är dock inte helt klarlagda än. Även om MS inte kan botas idag kan vaccinet mot bältros potentiellt erbjuda lindring för MS-patienter och öppna nya dörrar inom forskningen.
Multipel skleros angriper hjärnan och ryggmärgen. Celler i immunsystemet demeyeliniserar, det vill säga de skalar bort den skyddande, fettiga myelinhinnan som omger nerverna. Kvar blir plack, så kallade skleroser. När myelinhinnan får avbrott kan snabba och jämna nervsignaler inte längre överföras effektivt. Detta kan resultera i synnervsinflammation (optikusneurit), smärta, försämrad koordination, parestesier (domningar eller stickningar) samt yrsel.
Vad har då bältrosviruset och multipel skleros gemensamt? Forskare misstänker att det kan finnas ett samband mellan bältrosviruset och en senare utveckling av MS. I aprilnumret 2007 av tidskriften The Journal of Neurology fann Sotelo och kollegor spår av bältrosviruset i en patients blod under ett MS-anfall. Deras hypotes är att viruset spelar en aktiv roll när en MS-patient drabbas av ett utbrott av symtom.
Bältros orsakas i själva verket av samma virus som vattenkoppor – varicella-zostervirus. Normalt får man vattenkoppor en gång som barn och utvecklar därefter tillräcklig immunitet för att slippa bli sjuk igen. Viruset kan dock återaktiveras i vuxen ålder som bältros, vilket ger ett smärtsamt utbrott av blåsor på ett avgränsat hudområde. Feber kan följa med, och svåra fall kräver ibland sjukhusvård.
Intressant nog förblir vattenkoppsviruset kvar i kroppen hela livet, vilande i nervcellerna. Det finns ingen bot mot vattenkoppor, men nyare vacciner förebygger sjukdomen och antivirala läkemedel kan behandla den. Tanken är att om ett vaccin mot vattenkoppor eller bältros också kan bekämpa viruset i kroppen, kanske det även kan lindra MS-symtom. Fyndet av viruset hos en MS-patient just under ett symtomutbrott är onekligen slående.
Den nationella MS-föreningen i USA rapporterade att patienter som behandlats med antivirala läkemedel som valaciklovir och aciklovir uppvisade minskad sjukdomsaktivitet. Eftersom de aktiva hjärnskador som tyder på sjukdomsförvärring minskade, kan läkare i framtiden komma att använda dessa antivirala medel som en del av MS-behandlingen.
Kliniska studier pågår redan med bältrosmediciner och vaccin. Det är osannolikt att vaccinerna i sin nuvarande form utgör den efterlängtade boten mot MS. Potentialen att bättre förstå sjukdomens orsaker är dock betydande. Orsakar bältrosviruset egentligen multipel skleros? Entydiga bevis saknas hittills. Men det faktum att detta latenta virus ligger vilande i nervcellerna och tycks agera i takt med MS-uppblossningar ger forskarna värdefulla ledtrådar – ledtrådar som kan peka mot nya behandlingar och, i förlängningen, en bot.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online