1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Är hypertrofi i ligamentum flavum och facettleder samma sak som spinal stenos?

Nej, hypertrofi i ligamentum flavum och facethypertrofi är inte samma sak som spinal stenos. Spinal stenos avser en förträngning av ryggmärgskanalen (spinalkanalen), medan hypertrofi i ligamentum flavum och facettleder är två separata tillstånd som kan bidra till att en spinal stenos utvecklas.

Vad är hypertrofi i ligamentum flavum?

Ligamentum flavum, ofta kallat det gula bandet, är ett starkt elastiskt ligament som förbinder kotorna i ryggraden och hjälper till att stabilisera ryggen. Hypertrofi innebär att denna vävnad blir onormalt förtjockad, vilket ofta sker som en del av åldersrelaterade degenerativa förändringar eller som svar på långvarig belastning av ryggen.

Vad är facethypertrofi?

Facettlederna är de små lederna som förbinder kotorna med varandra och möjliggör rörlighet samtidigt som de ger stabilitet åt ryggraden. Facethypertrofi betyder att dessa leder förstoras, vanligtvis på grund av slitage eller artros. Den förstorade vävnaden kan ta plats i ryggmärgskanalen.

Hur hänger tillstånden ihop?

Både förtjockning av ligamentum flavum och förstoring av facettlederna kan göra att ryggmärgskanalen smalnar av, vilket i sin tur leder till spinal stenos. Trots detta är tillstånden inte samma sak som spinal stenos – de betraktas snarare som bidragande orsaker. En spinal stenos kan dessutom ha flera andra orsaker, exempelvis diskbråck, benpålagringar (osteofyter) eller medfödd smal ryggkanal.

Vanliga symtom på spinal stenos

När ryggmärgskanalen eller utgångarna för nerverna förträngs kan följande symtom uppstå:

  • Ländryggssmärta och stelhet
  • Smärta, domningar eller tyngdkänsla i benen vid gång eller stående
  • Förbättring av besvären när man böjer sig framåt eller sitter ner
  • I svårare fall: nedsatt balans eller problem med blås- och tarmfunktion

När bör man söka vård?

Kontakta läkare om du har långvarig ryggsmärta, smärta som strålar ner i benen eller besvär som försämrar din livskvalitet. Diagnosen ställs oftast med hjälp av magnetkameraundersökning (MR). Behandlingen kan variera från fysioterapi, träning och smärtlindrande mediciner till kirurgiska ingrepp i mer uttalade fall.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online