Muskelfunktion styrs av noggrant reglerade mekanismer för excitation och inhibering. Skelett- och hjärtmuskulatur skiljer sig dock åt på flera viktiga punkter när det gäller hur de aktiveras och hämmas.
Skelettmuskler exciteras av acetylkolin (ACh), en signalsubstans som frisätts från motorneuron i den neuromuskulära synapsen. När ACh binder till nikotinreceptorer på muskelcellens membran utlöses en depolarisering som i sin tur leder till muskelkontraktion.
I hjärtmuskeln är det framför allt kalciumjoner (Ca²⁺) som spelar en central roll vid excitation. Kalcium frisätts från det sarkoplasmatiska retiklet och triggar kontraktionen av hjärtmuskelcellerna. Denna process förstärks dessutom av ett inflöde av extracellulärt kalcium, vilket gör att hjärtats sammandragningar blir kraftfulla och synkroniserade.
Skelettmuskelfibrer saknar i praktiken en direkt inhiberande mekanism på samma sätt som hjärtmuskeln. Regleringen sker i stället genom att motorneuronen antingen aktiveras eller inte aktiveras alls.
Hjärtmuskeln kan däremot hämmas aktivt genom hyperpolarisering av cellmembranet. Detta innebär att cellens membranpotential blir mer negativ, vilket gör att hjärtmuskelcellen får svårare att nå tröskelvärdet för excitation. Hyperpolarisering kan orsakas av flera faktorer, bland annat frisättning av acetylkolin från parasympatiska nerver (vagusnerven), vilket sänker hjärtfrekvensen.
Sammanfattning: Skelettmuskler exciteras av acetylkolin från motorneuron, medan hjärtmuskeln drivs av kalciumfrisättning från det sarkoplasmatiska retiklet. Endast hjärtmuskeln kan hämmas aktivt, främst via hyperpolarisering som förmedlas av det parasympatiska nervsystemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online