Vad är frivillig muskelvävnad?

Frivillig muskelvävnad, även känd som skelettmuskelvävnad, är den typ av muskelvävnad som finns i kroppens skelettmuskler. Skelettmusklerna är de muskler som är fästa vid skelettet och ansvarar för kroppens rörelser. Vävnaden är tvärstrimmig, vilket innebär att den har ett upprepande mönster av ljusa och mörka band, och den står under medveten kontroll – det vill säga att vi kan styra den viljemässigt.

Muskelns uppbyggnad

Frivillig muskelvävnad består av långa, cylindriska muskelfibrer som är flerkärniga, alltså försedda med flera cellkärnor. Fibrerna är ordnade i buntar som omges av en bindvävsskida som kallas perimysium. Buntarna grupperas därefter samman till större enheter som kallas faskiklar, vilka omges av en bindvävsskida kallad epimysium. Hela muskeln täcks slutligen av en yttre bindvävsskida som benämns fascia.

Sarkomeren – muskelns kontraktionsenhet

Den grundläggande kontraktionsenheten i frivillig muskelvävnad är sarkomeren, som utgör den upprepande enheten bakom det tvärstrimmiga mönstret. Sarkomererna består av filament av proteinerna aktin och myosin, vilka samverkar för att åstadkomma muskelkontraktion. När en muskelfiber stimuleras av en nervimpuls glider aktin- och myosinfilamenten förbi varandra, vilket gör att muskelfibern kortas av och muskeln drar ihop sig.

Funktioner i kroppen

Frivillig muskelvävnad möjliggör en rad olika rörelser, bland annat förflyttning, hållning och hantering av föremål. Den spelar också en viktig roll i kroppens temperaturreglering, eftersom värme produceras när musklerna kontraherar.

Sammanfattande fakta

• Det är den vanligaste typen av muskelvävnad i kroppen.
• Den utgör cirka 40 procent av kroppens vikt.
• Den kan kontrahera snabbt och kraftfullt.
• Den är relativt trötthetsbeständig.
• Den styrs medvetet och går att kontrollera viljemässigt.