
Muskelkontraktion är den process där muskelceller förkortas och på så sätt genererar kraft och rörelse. Bakom denna till synes enkla rörelse döljer sig en komplex serie av händelser som äger rum på både molekylär och cellulär nivå. Här följer en översikt över vad som faktiskt händer när en muskel drar ihop sig.
När en muskel tar emot en signal från nervsystemet skapas en elektrisk impuls som kallas aktionspotential. Impulsen färdas längs muskelfiberns ytmembran och gör att membranet depolariseras.
Depolariseringen av muskelfiberns membran utlöser frisättning av kalciumjoner (Ca²⁺) från det sarkoplasmiska retiklet (SR), som är muskelcellens interna förråd av kalcium.
Kalciumjonerna binder till troponin, ett reglerande protein som sitter på de tunna filamenten (aktinfilamenten) inuti muskelfibern.
När kalcium binder till troponin sker en konformationsförändring som exponerar en bindningsplats på aktin för myosinets huvud – ett motorprotein. Myosinhuvudena binder till den exponerade platsen och bildar så kallade tvärbryggor mellan de tjocka filamenten (myosinfilamenten) och de tunna filamenten.
Myosinhuvudena genomgår en konformationsförändring som genererar kraft genom att dra de tunna filamenten mot sarkomerens mitt – sarkomeren är muskelfiberns upprepande byggenhet. När de tunna filamenten glider förbi de tjocka dras muskeln ihop.
Energin som krävs för kraftdraget kommer från nedbrytningen av adenosintrifosfat (ATP) av myosin. Varje myosinhuvud innehåller enzymet ATPas, som spjälkar ATP till adenosindifosfat (ADP) och oorganiskt fosfat (Pi), varvid energi frigörs.
När den elektriska stimuleringen upphör pumpas kalciumjonerna tillbaka in i det sarkoplasmiska retiklet med hjälp av kalciumpumpar. När kalciumnivåerna sjunker återgår troponin-tropomyosinkomplexet till sitt ursprungliga läge och blockerar bindningsplatsen på aktin. Myosinhuvudena lossnar från aktin, och muskelfibern slappnar av.
Den samordnade kontraktionen och avslappningen av muskelfibrer möjliggör rörelser i hela kroppen – från skelettmusklernas viljestyrda rörelser till hjärtmuskelns rytmiska sammandragningar samt de glatta musklernas autonoma funktioner, exempelvis vid matsmältning och regulering av blodkärlens diameter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online