Muskelkontraktion är en molekylär dans orkestrerad av kalcium, ATP och glidfilamentmekanismen. Här är sekvensen från nervsignal till kraftgenerering.
- Actionspotential anländer till motorisk ändplatta → acetylkolin (ACh) frigörs → binder till nikotiniska receptorer på sarkolemman → depolarisation (ändplattpotential) → actionspotential sprids längs sarkolemman och ner i T-tubuli.
- Ca²⁺ frigivning från sarkoplasmatisk retikulum (SR) via ryanodinreceptorer (RyR1), utlöst av spänningskänsliga dihydropyridinreceptorer (DHPR) i T-tubuli.
- Ca²⁺ binder till troponin C på tunna (aktin) filamentet → konformationell förändring → tropomyosin skiftar bort från myosinbindningsplatserna på aktin.
- Korsbryggscykling:
- Myosinhuvud (med ADP·Pi bundet) binder till exponerad aktinplats.
- Kraftslag: Pi-frigivning → myosinhuvud roterar, drar aktin mot sarcomerets centrum (ADP frigörs).
- ATP binder till myosinhuvud → lossning från aktin.
- ATP-hydrolys (av myosin ATPase) → återcockning av myosinhuvud till högenergitillstånd.
- Cyklen upprepas medan Ca²⁺ och ATP finns tillgängliga.
- Avslappning: Ca²⁺ pumpas aktivt tillbaka in i SR av SERCA (Ca²⁺-ATPase) → troponin-tropomyosin blockerar bindningsplatser → korsbryggor lossnar (ATP krävs). Sarkomer förlängs via elastisk återfjäder och motstående muskelkontraktion.
Viktiga punkter
- ATP behövs för både kontraktion (myosin ATPase) och avslappning (SERCA, korsbryggslossning).
- Rigor mortis = ingen ATP → korsbryggor låsta.
- Summan av sarkomerförkortning över miljoner fibrer = makroskopisk muskelkontraktion.