Muskelkramper är INTE en erkänd vanlig biverkning vid helblod- eller aferesdonation. De vanligaste biverkningarna är vasovagala reaktioner (yrsel, synkope), lokala hematom och citratrelaterade parestesi (vid trombocyt- eller plasmadonation).
Varför kramper kan uppstå indirekt
- Dehydrering: Pre-donation underhydrering kombinerat med 500 ml volymförlust minskar intravaskulär volym, leder till muskelirritabilitet.
- Elektrolytförskjutning: Citrat-antikoagulant chelaterar joniserat kalcium, vilket orsakar transient hypokalcemi. Detta kan ge periorala kribbel, karpopedal spasm (tetani), och sällan generaliserade kramper. Inträffar ENDAST vid aferesdonationer.
- Positionering och immobilitet: Långvarigt sittande eller liggande under donationsprocessen.
- Ångest och hyperventilation: Respiratorisk alkalos minskar joniserat kalciumnivåer.
- Sammanfallande faktorer: Nattliga benkramper, statinanvändning, eller orelaterade elektrolytstörningar.
Rekommenderade åtgärder
- Hydrera väl 24 timmar före donation (extra 500–1000 ml vatten).
- Ät en saltig snack och ett kolhydratrikt måltid i förväg.
- Under aferes: Rapportera kribbel omedelbart – kalciumtillskott (t.ex. Tums) eller saktare citratinfusion kan hjälpa.
- Efter donation: Vila 15 minuter, ät en snack, drick vätska. Undvik tung ansträngning i 24 timmar.
- Persistenta eller svåra kramper: Rapportera till donationspersonal och följ upp med din vårdcentral för utredning (elektrolyter, läkemedelsgenomgång, vaskulär bedömning).
Bloddonation är säker för stora flertalet människor. Tillfälliga kramper speglar sannolikt hydrering och elektrolytstatus snarare än donationen i sig.
