Stämmer det att den inre urinrörsfinktern består av skelettmuskulatur och den yttre av glatt muskulatur?

Påståendet är inkorrekt. Det förhåller sig i själva verket tvärtom: den inre urinrörsfinktern består av glatt muskulatur och styrs därmed ofrivilligt, medan den yttre urinrörsfinktern består av skelettmuskulatur och kan kontrolleras viljemässigt.

Den inre urinrörsfinktern – glatt muskulatur och ofrivillig kontroll

Den inre urinrörsfinktern (m. sphincter urethrae internus) sitter vid urinblåsans utlopp mot urinröret. Den består av glatt muskulatur, vilket innebär att den inte kan styras medvetet. Istället regleras den automatiskt av det autonoma nervsystemet, framför allt via sympatiska nerver som håller finktern stängd mellan miktionstillfällena. Hos män har finktern dessutom en viktig funktion i samband med ejakulation, då den förhindrar att sädesvätska rinner baklänges upp i urinblåsan.

Den yttre urinrörsfinktern – skelettmuskulatur och viljekontroll

Den yttre urinrörsfinktern (m. sphincter urethrae externus) ligger längre ner i bäckenbotten och består av skelettmuskulatur. Eftersom skelettmuskulatur innerveras av somatiska nerver, i detta fall n. pudendus, går det att styra denna muskel medvetet. Det är därför vi aktivt kan hålla oss eller avbryta urinstrålen mitt i miktionen.

Sammanfattning

• Inre sfinktern: glatt muskulatur, ofrivillig kontroll via autonoma nerver.
• Yttre sfinktern: skelettmuskulatur, frivillig kontroll via n. pudendus.

Tillsammans säkerställer de två sfinktrarna att urinen stannar kvar i blåsan tills ett lämpligt tillfälle, där den yttre finktern ger den finmotoriska viljestyrning som krävs för kontrollerad tömning av urinblåsan.