Alkoholkonsumtion påverkar en lång rad fysiologiska processer i kroppen och kan störa den normala biologiska utvecklingen. Alkohol, eller etanol som ämnet också kallas, är ett centralhämmande preparat vars effekter gör sig påminda nästan omedelbart efter intag. Eftersom alkohol transporteras via blodet når den de flesta organ och kroppsdelar. Effekterna kan vara antingen kortvariga eller långvariga, beroende på den mängd som konsumeras.
Det centrala nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och de nerver som finns i båda delarna. Alkoholförgiftning saktar ner det centrala nervsystemet och påverkar sinnena, inlärningsförmågan, minnet och motoriken. Alkohol orsakar dessutom känslomässiga störningar och humörsvängningar.
Syrebrist i hjärnan leder till att tusentals hjärnceller dör, och dessa celler återbildas sällan, vilket resulterar i nedsatt kognitiv förmåga. I extrema fall kan en person drabbas av så kallad blackout under drickandet – ett tillstånd där hen helt saknar minnen av vad som skedde.
Alkoholkonsumtion före puberteten kan påverka det endokrina systemet och till och med orsaka tidigare pubertet. Alkohol påverkar hypotalamus och hypofysen negativt – två strukturer som ansvarar för hormonregleringen i kroppen, särskilt under pubertetsåren.
Hos kvinnor kan alkohol sänka östrogennivåerna, medan både det luteiniserande hormonet och testosteron kan minska hos pojkar. Personer som börjar konsumera alkohol i tidig ålder visar därför fler utvecklingsrelaterade effekter än de som väntar längre.
Alkohol går utanför den normala matsmältningsprocessen och tas upp direkt i blodet via magsäcken och tunntarmen. Samtidigt irriterar alkohol magsäckens slemhinna och bildar ett segt slemlager som fördröjer upptaget.
Vid stora mängder alkohol slutar levern fungera ordentligt, vilket kan leda till hypoglykemi, fettlever, artrit, gikt och fettansamling i blodet. Alkohol ökar även produktionen av magsyra, vilket kan orsaka magsår eller gastrit. Långvarig stress på bukspottskörteln kan i sin tur leda till diabetes.
Kvinnor som dricker alkohol under graviditeten utsätter sina ofödda barn för allvarlig risk att utveckla fetalt alkoholsyndrom (FAS). Syndromet påverkar fostrets kognitiva och fysiska utveckling, vilket kan synas både under och efter födseln.
Effekterna kan omfatta skelett- och organavvikelser, gomspalt, intellektuell funktionsnedsättning, sämre koordination och försämrad motorik. Personer födda med fetalt alkoholsyndrom kan även ha avvikande ansiktsdrag, hämmad tillväxt och hjärtfel. Av denna anledning bör kvinnor helt avstå från alkohol under hela graviditeten.
Alkoholens påverkan på kroppen är omfattande och berör allt från hjärnan och hormonbalansen till matsmältningen och fosterutvecklingen. Ju tidigare i livet alkoholkonsumtionen börjar, desto större blir risken för bestående skador. Medvetenhet om dessa risker är avgörande för att kunna fatta informerade beslut om alkoholintag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online