Att förstå missbruk kräver en noggrann granskning av en mängd olika faktorer, både inre och yttre. En individs genetiska benägenhet för att missbruka droger eller alkohol kan spela en roll, och miljöpåverkan kan förstärka beteendet. Personer som lider av psykisk ohälsa – oavsett om det handlar om vanliga ångesttillstånd eller svårare sjukdomar som bipolär sjukdom – missbrukar ofta substanser för att lindra negativa symtom. Även sociala faktorer som gruppttryck och stress kan bidra till att ett missbruk utvecklas.
År 2005 rapporterade tidskriften Nature Neuroscience ett starkt samband mellan missbruk och genetisk benägenhet. Psykologiska analyser av missbruk visar att känsligheten för att missbruka sinnesförändrande ämnen ökar om personen bär på en ärftlig anlag, jämfört med någon som saknar samma ärftliga drag. Genetiken är dock aldrig hela förklaringen – den snarare en del av en större bild där miljö och livsstil spelar avgörande roller.
Sökandet efter orsakerna till missbruk leder ofta fram till ett underliggande psykiskt hälsoproblem. Organisationen National Alliance on Mental Illness (NAMI) rapporterar att så många som hälften av alla personer med psykisk ohälsa också missbrukar droger eller alkohol. När missbruk föreligger krävs därför alltid en utredning av eventuella primära tillstånd för att kunna förstå personens drivkraft att använda substanser – något som kallas dubbel-diagnostik.
Sociala faktorer som gruppttryck och stress har länge bidragit till missbruk. Substance Abuse and Mental Health Administration (SAMHSA), som sorterar under USA:s hälsodepartement, rapporterar ett tydligt samband mellan gruppttryck och missbruk. Önskan att passa in i en social gemenskap får ofta barn och unga vuxna att börja använda droger eller alkohol, vilket sedan leder till ett inlärt beteende som kan följa med in i vuxenlivet.
Stress är en annan vanlig orsak till missbruk bland vuxna. Det framgår av en studie från National Institute on Drug Abuse (NIDA) som undersökte den stress många upplevde i kölvattnet av terrorattackerna i USA den 11 september 2001.
National Institute on Drug Abuse ger information som visar att upprepat missbruk leder till beroende – dels på grund av förändringar i hjärnans belöningssystem, dels till följd av invanda beteenden och yttre förstärkningar. Ett allt djupare beroende kan bli resultatet om mönstret inte bryts i tid. Tidig upptäckt av varningstecken, som ökad tolerans, abstinensbesvär och social isolering, kan därför vara avgörande för behandlingens chanser att lyckas.
Metoder för förebyggande arbete utgör en viktig del i arbetet med att motverka de psykologiska faktorer som bidrar till missbruk. Enligt Office of National Criminal Justice Reference Service fungerar förebyggande insatser bäst när de sätts in tidigt, redan hos små barn.
Forskning på barn, som påbörjades 1998 och fortsatte fram till 2008, visar att de åtgärder som Vita husets drogpolitiska organisation vidtar hjälper till att förebygga missbruk. Dessa åtgärder inkluderar att uppmuntra föräldraengagemang samt att skapa en gedigen interventionsplan och en omfattande utbildningsplan i skolorna.
Missbruk beror sällan på en enda orsak. Det uppstår i snittet mellan genetik, psykisk hälsa och sociala omständigheter. Genom att förstå dessa samspelande faktorer – och genom att sätta in tidiga förebyggande insatser – kan risken för beroende minskas och vägen till återhämtning underlättas för dem som redan drabbats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online