Dr Henry Kranzler från Alcohol Research Center och Dr Ting-Kai Li från National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA) konstaterar att substansbruksyndrom ofta delas in i två kategorier – missbruk och beroende. Debatten pågår dock fortfarande om huruvida dessa begrepp ska betraktas som separata fenomen, eller om beroende helt enkelt är en svårare form av missbruk.
Forskningen pekar på flera samverkande faktorer som kan förklara varför vissa människor utvecklar ett problematiskt bruk av alkohol och droger: genetik, stress, hjärnans beroendemekanismer, ålder och sociala omständigheter.
Tvillingstudier publicerade i American Journal of Medical Genetics (2000), Journal of Abnormal Psychology (2002) och Archives of General Psychiatry (2003) tyder på att både alkoholism och drogmissbruk har kopplingar till genetiska faktorer. Denna och annan forskning har påvisat statistiskt signifikanta samband för båda störningarna.
Dessutom är enäggstvillingar mer benägna att utveckla substansberoende än tvåäggstvillingar, vilket ytterligare stärker den genetiska förklaringen. Det är dock viktigt att komma ihåg att ärftlighet inte betyder determinism – miljöfaktorer interagerar ständigt med våra gener.
En studie från 2007 som omfattade 7 000 européer visade att ångeststörningar kan spela en roll vid utvecklingen av alkohol- och drogberoende. Separat forskning samma år påvisade även ett samband mellan mentala stressbilder och alkoholsug.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) har dessutom kopplats till drogberoende enligt två studier från 2001 publicerade i Trauma and Stress och Psychiatric Services, även om något orsakssamband ännu inte kunnat bevisas.
Substansmissbruk aktiverar hjärnans belöningssystem. Med tiden kan dock missbruket utvecklas till beroende, när kroppens kemiska balans förändras genom en process som kallas "hedonisk allostasi". Enligt forskning från 2005 publicerad i European Journal of Pharmacology dämpar denna process belöningssystemets aktivitet, vilket skapar ett behov av alkohol- och drogstimulering för att hålla abstinenssymptom som ångest i schack.
Ungdomar som praktiserar så kallat bingedrickande löper större risk att överföra detta beteende till alkoholism i vuxen ålder. Enligt National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism uppgav 12 procent av eleverna i åttonde klass och 30 procent av dem i tolfte klass att de druckit fem eller fler drinkar i rad under de två föregående veckorna.
De som börjar dricka före 15 års ålder är dessutom fyra gånger så benägna att utveckla alkoholism som de som väntar tills de uppnått laglig dryckesålder.
En rapport från NIAAA av Dawn Thatcher och Duncan Clark hävdar att sociala faktorer kan bidra till alkohol- och drogmissbruk. Grupptryck och social aktivitet kan påverka både dryckesbeteende och narkotikaanvändning bland unga.
Ännu mer avgörande kan hemmiljön vara. Föräldrars tillåtande inställning, bristande engagemang eller övergrepp i hemmet kan främja både drickande och droganvändning.
Sammantaget tyder forskningen på att beroende uppstår i skärningspunkten mellan arv och miljö. Genetiska dispositioner kan öka sårbarheten, medan stress, tidig debut, hjärnans anpassningsmekanismer och sociala påverkansfaktorer avgör hur risken realiseras. Att förstå dessa samspelande teorier är avgörande för både prevention och behandling av missbruk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online