Metamfetamin är ett psykostimulerande medel med starkt beroendeframkallande egenskaper. Drogen framställs i illegala laboratorier med hjälp av ingredienser som kan köpas receptfritt, vilket gör den både billig och lättillgänglig. Drogen kallas ofta för "speed" eller "chalk", och när den röks används namn som "ice", "crank" eller "glass".
Metamfetaminberoende räknas som ett av de svåraste beroendena att bryta, med återfall i vissa fall på upp till 90 procent. Enligt det amerikanska National Institute on Drug Abuse (NIDA) är de mest effektiva behandlingsformerna idag de som kombinerar kognitiv beteendeterapi med kontingenshantering.
Metamfetamin kan rökas, sniffas, injiceras eller sväljas. När drogen tas upp påverkar den användarens sinnesstämning på flera sätt och utlöser en känsla av eufori. Den håller användaren vaken, ökar den fysiska aktiviteten och dämpar aptiten. De behagliga effekterna beror på att dopamin frisätts i mycket höga nivåer i hjärnan.
Med tiden utvecklas tolerans mot drogen, vilket tvingar den beroende att ta allt större mängder – ofta genom att ändra konsumtionsmetod, öka frekvensen eller höja dosen för att uppnå samma rus. Abstinens ger upphov till depression, ångest, trötthet och ett intensivt begär efter mer metamfetamin.
Ett långvarigt metamfetaminberoende kan leda till minnesförlust, aggressivitet, ångest, förvirring, sömnlöshet, paranoia, hallucinationer, vanföreställningar, psykotiskt beteende, hjärtskador, undernäring och allvarliga tandproblem. Kroniskt missbruk förändrar både hjärnans struktur och funktion.
Dessutom sprids smittsamma sjukdomar som hepatit och hiv/aids lättare bland dem som injicerar drogen. En överdos kan orsaka hypertermi (livsfarlig överhettning) och krampanfall. Beroendet drabbar även hela samhället genom brottslighet, arbetslöshet, vanvård av barn och andra sociala problem.
Kognitiv beteendeintervention betraktas som den mest effektiva behandlingen av metamfetaminberoende. Metoden syftar till att förändra den beroendes förväntningar, beteenden och tankemönster, samtidigt som personen får konkreta verktyg för att hantera stress och riskfyllda situationer.
Matrixmodellen är en välkänd behandlingsform som kombinerar beteendeterapi, familjeutbildning, individuell samtalsstöd, tolvstegsprogram och regelbundna drogtester till en helhetsinriktad vårdplan.
Kontingenshantering bygger på positiv förstärkning och har visat sig vara en av de mest framgångsrika metoderna vid behandling av metamfetaminberoende. I praktiken lämnar patienterna urinprov flera gånger per vecka. Om provet visar sig vara fritt från droger belönas patienten, oftast med värdebevis som kan lösas in mot presentkort hos restauranger, butiker, biografer eller liknande.
För bästa resultat kombineras kontingenshantering normalt med andra behandlingsformer, exempelvis kognitiv beteendeterapi.
Idag finns inga specifika läkemedel godkända av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av metamfetaminberoende. Enligt NIDA har dock nyare studier visat att bupropion, ett antidepressivt läkemedel, kan bidra till att minska begäret efter drogen. Även läkemedlet lobelin visar lovande resultat i forskningen.
Studier vid Brookhaven National Laboratory tyder dessutom på att vigabatrin kan ha potential som stöd i återhämtningen. Kliniska prövningar av nya läkemedelskandidater pågår fortlöpande, vilket ger hopp om fler behandlingsalternativ i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online