Drogmissbruk och beroende har under senare år varit ett ämne som präglats av spekulationer och myter, särskilt när det gäller sjukdomens orsaker och natur (Leshner, 2003). Enligt National Institute on Drug Abuse (NIDA) ansågs människor med drogberoende vara moraliskt svaga och sakna viljestyrka när forskningen om beroendebeteenden började på 1930-talet. Dessutom förbises många av orsakerna till missbruket samt dess konsekvenser för samhället i dessa tidiga studier.
Forskningen har dock utvecklats, och samma sak gäller kunskapen om drogberoende och dess effekter på hjärnan, beteendet och samhället i stort. Idag betraktas beroende som en komplex sjukdom snarare än ett moraliskt val, vilket har förändrat både synen på de drabbade och arbetet med prevention och behandling.
Vetenskaplig forskning har visat att drogmissbruk påverkar hjärnan på ett betydande sätt. Den beroende hjärnan skiljer sig markant från den icke-beroende hjärnan. American Psychiatric Association definierar drogberoende som en kronisk, återkommande sjukdom som orsakas av narkotikans långvariga effekter på hjärnan. Långvarigt missbruk kan leda till störningar i hjärnans funktioner som kvarstår länge efter att personen slutat använda droger, och det kan även göra att personen får svårt att reagera på yttre signaler från omgivningen.
Missbruket påverkar även den berörda personens beteende. Tungt drogbruk kan exempelvis göra människor aggressiva, försämra deras sociala förmåga och få negativa konsekvenser för deras relationer. När väl beroendet har utvecklats kan drogmissbruk dessutom bli ett ofrivilligt beteende, vilket innebär att personen inte längre kan kontrollera sitt begär efter droger.
Många faktorer bidrar till drogmissbruk hos både ungdomar och vuxna. Orsakerna är både biologiska och miljömässiga. Enligt NIDA avgör ingen enskild faktor i sig om en person kommer att utveckla ett beroende, och risken varierar dessutom från individ till individ. Bland de bidragande faktorerna finns kön, etnicitet, en negativ social miljö samt psykiska störningar som depression och ångest.
Drogmissbruk och beroende påverkar samhället som helhet och har blivit ett angeläget folkhälsoproblem och socialt problem. Missbruk har kopplats till spridningen av hiv och aids samt hepatit och tuberkulos. Spridningen av dessa sjukdomar utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan, inte minst på grund av de höga kostnader det medför för samhället.
Eftersom drogberoende är en kronisk, återkommande sjukdom bör den hanteras på samma sätt som andra kroniska sjukdomar, exempelvis diabetes och hjärtsjukdom. Enligt Allan Leshner, doktor och tidigare chef för NIDA, kräver beroendets komplexitet att de mest effektiva behandlingsmetoderna kombinerar biologiska, beteendemässiga och sociala komponenter. Behandlingen bör därför anpassas individuellt och följas upp över tid, precis som vid andra långvariga sjukdomstillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online