Även när en person med alkoholproblem erkänner sitt beroende är det många som saknar råd att betala för sluten vård på sjukhus eller behandlingshem. Därför rekommenderas öppenvårdsprogram till dem som vill sluta dricka – där den mest kända modellen är Anonyma Alkoholister (AA). Här går vi igenom de vanligaste formerna av öppenvård och vad som krävs för att lyckas.
Många öppenvårdsprogram för alkoholberoende bygger på det så kallade 12-stegsprogrammet. Modellen gjordes känd genom föreningen Anonyma Alkoholister och erbjuder verktyg med fokus på andlig vägledning. Deltagarna uppmuntras att lita på en gemenskap av män och kvinnor som har liknande erfarenheter av beroende. Grundtanken är att beroendet är en livslång sjukdom som kräver kontinuerligt arbete, snarare än något som botas på en gång.
Ett annat alternativ för dig som söker öppenvård är att vända dig till en rådgivare eller kurator med inriktning på missbruk. Många missbruksrådgivare är utbildade för att arbeta med personer som är beroende av specifika substanser och kan hjälpa dem att hitta en lösning på sina problem.
Ofta är det klokt att först söka upp en rådgivare, som från ett opartiskt perspektiv kan bedöma hur allvarligt beroendet är. Om rådgivaren inte kan hjälpa tillräckligt kan hen också rekommendera en mer lämplig behandlingsform.
Ett tredje öppenvårdsalternativ är läkemedel som minskar suget efter alkohol. Naltrexon, ett av de vanligaste preparaten på marknaden, kan förskrivas till patienter som en läkare bedömer skulle ha nytta av behandlingen. I Sverige används även disulfiram (Antabus), som ger obehagliga kroppsliga reaktioner om man dricker alkohol och därmed fungerar som ett skydd mot återfall. Läkemedelsbehandling kombineras oftast bäst med samtidigt terapeutiskt stöd.
Eftersom varje persons skäl att dricka är olika kan den som har möjlighet söka hjälp hos en beteendeterapeut. Beteendeterapeuter är psykologer eller psykiatriker som specialiserat sig på mänskligt beteende och som ofta arbetar inom behandlingsprogram för alkoholberoende.
Fördelen är att de kan ta fram individuella behandlingsplaner, vilket ibland ger bättre resultat än generella gruppinriktade metoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en av de mest välbeprövade metoderna och hjälper deltagaren att identifiera och förändra de tankemönster som ligger bakom drickandet.
Oavsett vilken form av öppenvård som väljs är det avgörande att personen själv vill ha hjälp. En person som tvingas sluta dricka på grund av juridiska krav eller socialt tryck blir ofta bitter och håller bara emot under en kort tid.
Hur framgångsrik behandlingen blir hänger därför på att personen inser och erkänner att hen har ett problem – och är genuint beredd att göra allt som står i hens makt för att förändra sin situation. Med rätt stöd, tydliga mål och stark egen motivation är återhämtning fullt möjlig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online