Att söka terapi och behandling för alkoholmissbruk är ett kraftfullt steg på vägen mot återhämtning. Rehabilitering kan omfatta fysisk, psykologisk och andlig behandling. Läkare och psykologer är inte alltid överens om orsakerna bakom alkoholberoende, vilket gör att behandlingsformerna varierar. Den mest spridda behandlingsformen är Anonyma Alkoholister (AA), ett program baserat på tolv steg. AA tar hänsyn till fysiska, emotionella, sociala och andliga behov och erbjuder en stödgrupp med andra människor i olika faser av återhämtning. Om du eller någon närstående kämpar med alkohol eller droger – sök hjälp direkt.
Alkoholism och alkoholberoende definieras som en sjukdom som innebär att personen inte förmår kontrollera sin konsumtion, har starkt begär efter alkohol, utvecklat ett fysiskt beroende samt har en ökad tolerans mot alkohol. Före 1980 använde Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), psykiatrins officiella diagnosmanual, en enda kategori – "alkoholism" – för att beskriva missbruk. År 1987 delade DSM-III upp begreppet i två separata kategorier: "alkoholmissbruk" och "alkoholberoende". År 1994 utvecklade DSM-IV bredare undergrupper inom kategorierna samt skärpte diagnostiska kriterier. Klassificeringarna omfattar beteendemönster, perioder av avhållsamhet, sociala eller juridiska problem samt samtidiga psykiska symtom, exempelvis depression och ångest. Personer med alkoholberoende löper större risk att utveckla fullt utvecklad alkoholism.
Psykologer och behandlare inom rehabiliteringen försöker identifiera grundorsakerna till beroendet. En faktor är genetisk disposition, det vill säga att alkoholism förekommer generation efter generation. Men samtidiga faktorer spelar också in, såsom psykologiska, sociala eller andliga orsaker. AAs modell är holistisk i sitt angreppssätt: den kombinerar möjliga grundorsaker och bryter ner dem i tolv steg. Varje steg är individuellt anpassat efter personens situation och tempo.
Specialiserade vårdgivare erbjuder både sluten- och öppenvård utifrån varje enskilt fall. Behandlingen består av psykoterapi ("samtalsbehandling") och/eller psykiatrisk behandling med läkemedel. För att behandlingen ska lyckas måste individen först sluta dricka alkohol – detta kallas "avhållsamhet". De fortsatta stegen skiljer sig åt beroende på behandlingsmodell. Slutenvård är avsedd för personer som inte fungerar hemma, i arbetet eller socialt och som behöver kontinuerlig vård och tillsyn av sjukvårdspersonal. Slutenvården kan vara kort- eller långvarig beroende på individens behov och omfattar ofta medicinering, avgiftning och psykoterapi. Vid öppenvård varierar behandlingen; individen kan få kombinationer av psykoterapi, avgiftning, receptbelagda läkemedel eller delta i AA:s tolvstegsprogram.
Receptbelagda läkemedel används för att hjälpa patienten hantera sömnlöshet, minska begäret efter alkohol, dämpa ångest samt lindra abstinensbesvär, som darrningar, svettningar och nervositet. Vissa läkemedel gör att personen blir fysiskt sjuk om hen dricker alkohol. Avgiftning, eller "detox", är en metod där kroppen under en viss tid rensas från gifter, ofta i kombination med läkemedelsbehandling. Avgiftning kräver avhållsamhet och kostrestriktioner. Det finns flera olika avgiftningsmetoder, och programmen varierar. Avgiftning måste alltid ske under överinseende av sjukvårdspersonal.
Återhämtning från alkoholism nås genom avhållsamhet och kontinuerlig beteendeförändring. Framgångsgraden varierar mellan olika individer. Med rätt terapi lär sig personen verktyg för att hantera ångest, stress och depression, vilket gör det möjligt att utveckla och praktisera hälsosamma vanor. Strategierna innebär bland annat att lära sig identifiera triggers (till exempel miljöer, människor, specifika tankar eller känslor) som leder till drickande, samt verktyg för att effektivt hantera stress, begär och ohälsosamma situationer. Att återhämta sig från beroende är ovärderligt för långsiktig fysisk, psykisk, social och andlig hälsa.
HALT är en förkortning som ofta används inom tolvstegsprogram som ett självbedömningsverktyg när en individ börjar känna ett starkt sug efter alkohol. Genom självbedömningen upptäcker personen att hen sannolikt är hungrig, arg, ensam eller trött. När individen granskar sitt välbefinnande i relation till dessa känslor uppmanas hen att ta itu med dem på lämpligt sätt – exempelvis genom att vila, ringa en vän eller närstående, äta något, motionera eller be.
Om du eller en närstående kan ha problem med alkohol, sök hjälp direkt. Det finns dygnetruntöppna telefonlinjer med anonymt stöd. I Sverige kan du kontakta Alkohollinjen på 020-22 33 44, vända dig till din vårdcentral eller ringa 1177 för vägledning. I USA finns linjen 1-866-96-SOBER (1-866-967-6237).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online