Halsödem (vällning) och jugularis venös distension (JVD) samexisterar ofta men återspeglar olika patofysiologier.
Halsödem
Vätskeackumulation i subkutan vävnad från:
- Venös obstruktion (SVS-syndrom, trombos)
- Lymfatisk obstruktion (postoperativt, strålbehandling, malignitet)
- Angioödem (ACE-hämmare, ärftlig C1-inhibitorbrist)
- Infektion (cellulit, abscess, Ludwigs angina)
- Hypotyreos (myxedem)
- Nefrotiskt syndrom, levercirros (hypoalbuminemi)
Jugularis venös distension (JVD)
Synlig utbuktning av interna/eksterna jugularis vener vid >45° lutning indikerar förhöjt centralt ventrikulärt tryck (CVP >8–10 cm H₂O).
Orsaker
- Högerhjärtssvikt: Cor pulmonale, RV-infarkt, trikuspidalinsufficiens.
- Hjärt-tamponad: Becks triad (JVD, hypotension, dämpade hjärttoner).
- Konstriktiv perikardit: Kussmauls tecken (JVD ↑ vid inandning).
- SVS-syndrom: Malignitet (lungcancer, lymfom), trombos (kateter, pacemaker).
- Superior mediastinal massa.
- Vätskeöverlast: Njursvikt, iatrogen.
Klinisk tillvägagångssätt
- Bedöm JVD vid 45°; mätt vertikalt höjd över sternal vinkel.
- Differentiera ödem (gropbildande, diffus) vs JVD (pulserande, vågform).
- Fokuserad anamnes: kardiologisk, malignitet, läkemedel, trauma, infektion.
- Utredning: B-cellantal, basala metaboliska panel, TSH, BNP, koagulation, röntgen thorax, CT hals/bröstkorg, echo, Doppler US.
Akut utredning behövs vid akut andfådd, stridor, hemodynamisk instabilitet eller snabbt progressiv vällning.
