Den mänskliga kroppen producerar små mängder urinsyra som utsöndras med urinen. Fåglar och reptiler utsöndrar också urinsyra, främst för att spara vatten. För höga halter av urinsyra i kroppen kan leda till sjukdomar, men forskare har föreslagit att ämnet i rätt mängder skulle kunna användas för att behandla andra sjukdomar. Urinsyra har dessutom flera praktiska användningsområden, bland annat inom medicinen samt som beståndsdel i gödningsmedel och sprängämnen.
Även om vissa personer drabbas av gikt på grund av förhöjda urinsyrenivåer, visar samma grupp betydligt lägre förekomst av multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Enligt Oregon State University tror forskare att urinsyra kan skydda mot sjukdomar som multipel skleros, reumatoid artrit, hjärtinfarkt och stroke. Den exakta verkningsmekanismen vid behandling med urinsyra är dock ännu inte fastställd, och fram till augusti 2010 pågick fortfarande djurförsök för att kartlägga ämnets potential.
Innan början av 1900-talet kunde människan inte utvinna bundet kväve från atmosfären. Elementet hämtades istället i form av urinsyra från kristalliserad fågelexkrement som kallas guano. Länder tävlade häftigt om kontrollen över guanorika öar, vilket ledde till konflikter som guanokriget 1879, där Chile besegrade Bolivia. När urinsyran i guanon reagerar med alkalier bildas salpeter, en viktig ingrediens i krut. Guanobaserat krut hade dessutom använts redan sedan 1812.
Urinsyra bryts ner lätt och utgör en kvävekälla i gödningsmedel som är snabbare tillgänglig för växterna jämfört med kvävet i dynga från kor, hästar och får. Vid användning av gödningsmedel med urinsyra behöver jorden blandas noggrant för att hindra syran från att omvandlas till ammoniak, som annars kan avdunsta. Vid korrekt blanding omvandlas ammoniaken till ammonium, som fäster bättre i jorden och därmed ger växterna tillgång till mer näring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online