Bipolär sjukdom, tidigare kallad manisk-depressiv sjukdom, är ett allvarligt men behandlingsbart psykiatriskt tillstånd. Enligt DSM-IV kännetecknas sjukdomen av återkommande maniska eller blandade episoder i kombination med stora depressiva episoder. Sjukdomen drabbar både män och kvinnor, och vardagen kan kännas skrämmande och oförutsägbar för den som lever nära en person med bipolär sjukdom – särskilt om man inte vet vad man ska förvänta sig eller vilka tecken man ska se upp med.
Här går vi igenom de olika faserna av sjukdomen och vad du som anhörig bör ha i åtanke.
En manisk episod känns ofta igen på minskat sömnbehov, ökat talbehov, kort koncentrationsförmåga och en extrem optimism, ibland med grandiosa beteenden. Personen blir lättirriterad och kan till och med söka bråk. Under mani är det vanligt med hänsynslösa beslut, exempelvis överdrivna utgifter eller hypersexualitet som kan leda till otrohet. Det är viktigt att förstå att du under en manisk episod inte kan kontrollera personen eller helt enkelt stoppa beteendet – professionell vård är då avgörande.
Hypomani är en lindrigare form av mani som många personer med bipolär sjukdom upplever mellan de svårare episoderna av mani och depression. Under dessa perioder har den närstående fortfarande känslor av eufori och hög energi, men framstår snarare som mycket på gott humör än som genuint manisk. Trots det kan dåliga beslut fattas även under hypomani, och episoderna kan utvecklas till en svår depression eller en full manisk episod om de inte uppmärksammas.
Depressionen vid bipolär sjukdom skiljer sig från en vanlig depression. Personen talar långsammare, brottas ofta med starka skuldkänslor och kan i vissa fall drabbas av psykotisk depression, där kontakten med verkligheten försvinner under den deprimerade fasen. En person med bipolär sjukdom sover oftast mer än vanligt under en svår depressiv episod och kan också gå upp i vikt.
En blandepisod innebär precis vad namnet antyder – en blandning av både mani och depression samtidigt. Det kan vara svårare att upptäcka när en blandepisod pågår, eftersom bilden blir motsägelsefull: ångest, irritabilitet och mycket hög energi kombinerat med en dyster och nedstämd sinnesstämning. Blandepisoder kan vara en farligare period än ren mani eller depression. Håll extra noggrant koll på din närstående under denna tid, eftersom risken för suicid faktiskt ökar.
Många personer med bipolär sjukdom utvecklar med tiden problem med alkohol eller droger. Du kan därför lägga märke till ett ökat drickande eller att personen prövar substanser som denne aldrig skulle testat tidigare. Ångestsyndrom och social fobi är också vanliga förekommande – exempelvis att den närstående vägrar lämna hemmet av rädsla för att göra bort sig eller skämma ut dig. Dessutom visar forskning från National Institute of Mental Health att migrän, hjärtsjukdom och diabetes är vanligare bland personer med bipolär sjukdom än i befolkningen i övrigt.
Bipolär sjukdom kan gå i arv. Barn med en förälder eller syskon som har sjukdomen löper högre risk att själva utveckla den jämfört med barn där sjukdomen inte finns i familjen. Som anhörig bör du också vara beredd på att din närstående kan behöva ta mer sjukfrånvaro från arbetet, och att risken för sjukhusvård på grund av sjukdomen är större än normalt. Med rätt behandling, öppen kommunikation och god kunskap om sjukdomens olika faser kan dock vardagen bli betydligt mer hanterbar för er båda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online