Generaliserad epilepsi hos barn

Vad är generaliserad epilepsi hos barn?

Ungefär ett av hundra barn drabbas av epilepsi. En läkare kan ställa diagnosen epilepsi när ett barn har haft mer än ett anfall som inte orsakats av yttre faktorer, exempelvis feber eller förgiftning.

Definition

Ett epileptiskt anfall uppstår när nervcellerna i hjärnan sänder signaler i onormalt hög takt – ibland upp till 500 signaler per sekund, jämfört med de normala cirka 80 signaler per sekund. Vid generaliserade anfall påverkas båda hjärnhalvorna samtidigt, vilket skiljer dem från partiella (fokala) anfall där bara en del av hjärnan är inblandad.

Orsaker

Forskarna tror att epilepsi beror på en obalans i hjärnans signalsubstanser: antingen onormalt höga nivåer av exciterande signalsubstanser som ökar nervcellernas aktivitet, eller onormalt låga nivåer av hämmande signalsubstanser som dämpar aktiviteten. Epilepsi kan också bero på genetiska faktorer, andra sjukdomar, traumatiska hjärnskador eller stroke.

Typer av generaliserade anfall

Det finns sex huvudtyper av generaliserade anfall:

• Tonisk-kloniska anfall: en kombination av muskelstelhet, krampryckningar och medvetslöshet.
• Absenser: korta minnesluckor eller frånvaroepisoder, ibland åtföljda av små muskelryckningar.
• Myokloniska anfall: plötsliga ryckningar i överkroppen, armarna eller benen.
• Kloniska anfall: upprepade krampryckningar på båda sidor av kroppen.
• Toniska anfall: plötslig muskelstelhet.
• Atoniska anfall: förlust av normal muskeltonus, vilket kan leda till att barnet plötsligt sjunker ihop eller faller.

Behandling

Sjuttio till 80 procent av alla barn med epilepsi kan få sina anfall under kontroll med läkemedel. Olika typer av anfall behandlas med olika mediciner, och det kan vara svårt att fastställa exakt vilken anfallstyp barnet har – även för en erfaren läkare. Därför kan det ta tid att hitta rätt behandling. Vissa barn lär sig dessutom känna igen sina utlösande faktorer, som starka emotionella upplevelser, och kan i viss mån undvika dem.

Försiktighetsåtgärder

Det är viktigt att informera lärare, fritidsledare och andra vuxna i barnets närhet om barnets diagnos. Se till att alla som tar hand om barnet vet hur de ska agera före, under och efter ett anfall, inklusive grundläggande första hjälpen. Ett barn som får ett anfall bör läggas på sidan i stabilt sidoläge, aldrig hållas fast, och ingenting ska stoppas i munnen.

Att tänka på

Långvariga eller upprepade anfall kan i värsta fall orsaka hjärnskador. Det finns också risk för skador vid fall eller kraftiga krampryckningar i samband med anfall. För barn som ofta faller kan därför skyddande hjälm behövas, särskilt vid lek och fysisk aktivitet. Med rätt behandling och god omgivningskunskap kan dock de flesta barn med epilepsi leva ett normalt och aktivt liv.